Säljarna begärde oskäliga priser för sina djur och delade vinsten med prästerna och rådsherrarna, som därigenom gjorde sig rika på folkets bekostnad. Tillbedjarna trodde, som de blivit lärda, att om de inte frambar något offer skulle inte Guds välsignelse vila över deras barn eller deras land. På detta sätt kunde man utkräva höga priser på djuren. När folket ändå hade kommit så långt kunde de inte återvända hem utan att ha utfört de heliga handlingar som de kommit för att utföra.