"Rabbi", sade han, "vi veta att det är från Gud du har kommit såsom lärare; ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om icke Gud är med honom." – Joh. 3:2. Genom att tala om Jesu säregna förmåga och begåvning som lärare och dessutom om hans sällsamma makt att göra under, hoppades han kunna bana väg för ett samtal. Vad han sade skulle uttrycka, och inbjuda till förtroende, medan det i verkligheten var ett uttryck för misstro. Han erkände inte Jesus som Messias utan bara som en lärare sänd av Gud.