En genomgripande förändring
Nikodemus hade hört Johannes Döparens förkunnelse om omvändelse och dop och hört honom hänvisa folket till honom som skulle döpa i den helige Ande. Han hade själv känt att det fanns en brist på andlighet bland judarna och att de i hög grad behärskades av religiös blindhet och världslig äregirighet. Han hade hoppats på bättre förhållanden när Messias kom. Men Johannes Döparens inträngande budskap hade ändå inte förmått åstadkomma någon överbevisning om synd hos honom själv. Nikodemus var sträng farisé och var stolt över sina goda gärningar. Han var respekterad vida omkring för sin välgörenhet och sin rundhänthet ifråga om att stödja tempeltjänsten. Han kände sig övertygad om att Gud såg med välbehag på honom. Han blev förskräckt inför tanken på ett rike som var för rent för honom i hans nuvarande tillstånd.