Jesus sade till apostlarna: "Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven gått in i deras arbete." – Joh. 4:38. Frälsaren såg framåt mot den stora skörden på pingstdagen. Apostlarna skulle inte betrakta detta som resultat av deras eget arbete. De hade gått in i andra människors arbete. Ända sedan Adams fall hade Jesus överlåtit Ordets förkunnande till sina utvalda tjänare, för att människor skulle få del av det. En osynlig hjälpare, ja, en allsmäktig kraft hade arbetat stilla, men effektivt för att åstadkomma skörden. Guds nåds regn och solljus hade getts för att uppfriska och ge näring åt sanningens utsäde. Jesus skulle snart vattna säden med sitt eget blod. Hans apostlar hade förmånen att vara Guds medarbetare. De samarbetade med Jesus och med forntidens heliga män. Genom den helige Andes utgjutande på pingstdagen skulle tusentals bli omvända på en dag. Detta var frukten av det som Jesus hade sått, skörden av hans arbete.