Den anspråkslöse nasaréen avslöjar sin verkliga börd. Han höjer sig över mänskligheten, kastar av sig syndens och förnedringens förklädnad, och står uppenbarad som den som änglarna tillbeder, Guds Son, ett med universums Skapare. Hans åhörare står trollbundna, ingen människa har någonsin sagt sådana ord som han eller uppträtt med sådant konungsligt majestät. Hans uttalanden är tydliga och klara och ger klart uttryck för hans uppdrag och för världens förpliktelser. "Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen, för att alla skola ära Sonen såsom de ära Fadern. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom. . . Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv. Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson."