Tillförsikt som väcker handling
Då den sjuke mannen låg där på sin matta och av en händelse lyfte huvudet för att se ner mot dammen, såg han ett milt, vänligt ansikte böja sig över honom och orden: "Vill du bliva frisk?" fångade hans uppmärksamhet. Hoppet tändes på nytt och han kände att han på ett eller annat sätt nu skulle få hjälp. Men den iver som denna uppmuntran väckte, dog snart bort. Han kom ihåg hur ofta han hade försökt komma till dammen. Nu hade han inte stora utsikter att leva till dess vattnet åter kom i rörelse. Mödosamt vände han sig bort, i det han sade: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg."