Johannes' liv hade varit ett liv i aktiv verksamhet. Det trista och sysslolösa fängelselivet tärde hårt på honom. Efter hand som den ena veckan gick efter den andra utan att någon förändring inträdde, greps han av modlöshet och tvivel. Hans lärjungar övergav honom dock inte. De fick tillåtelse att besöka fängelset. De berättade för honom om Jesu verksamhet och hur folket strömmade till honom. Men de frågade varför denne nye lärare inte gjorde något för att befria Johannes? Han var ju i alla fall Messias. Hur kunde han tillåta att hans trofaste förelöpare berövades friheten och kanske livet?