Herodes hade tagit djupt intryck av Johannes' uttalande att intet kunde döljas för Gud. Han var övertygad om att Gud var närvarande överallt, att Gud hade varit vittne till utsvävningarna i bankettsalen, att han hade hört befallningen att halshugga Johannes och hade sett Herodias' glädje och de förolämpningar hon riktat mot sin tillrättavisares avhuggna huvud. Och mycket av det som Herodes hade hört profeten säga, talade nu till hans samvete mera klart än predikandet i öknen hade gjort.