Då Jesus hänvisade till de välsignelser som hade getts åt de andra folken, väcktes hans åhörares starka, nationella stolthet och hans ord dränktes i ett tumult av röster. Dessa människor hade berömt sig av att de följde lagen, men när nu deras fördomar angreps, var de beredda att begå mord. Församlingen kom i uppror och de kastade sig över Jesus och drev ut honom ur synagogan och ut ur staden. Alla tycktes vara ivriga att röja honom ur vägen. De skyndade iväg med honom till randen av ett bergsstup med avsikt att störta honom ned. Rop och förbannelser fyllde luften. Några kastade stenar mot honom, då han plötsligt försvann från dem. De himmelska följeslagare som hade stått vid hans sida i synagogan var med honom mitt i den rasande folkhopen. De dolde honom nu för hans fiender och förde honom till en trygg plats.