Och även för dessa som sörjer under prövningar och lidanden finns tröst. Förödmjukelsens och lidandets bitterhet är bättre än fördragsamhet med synden. Under prövningen uppenbarar Gud de svaga punkterna i vår karaktär för att vi genom hans nåd skall kunna övervinna våra fel. Okända sidor hos oss själva avslöjas, då vi ställs inför provet om vi vill underordna oss Guds råd och förmaningar. När vi kommer i prövningar bör vi inte klaga och inte heller bli upproriska och därigenom rycka vår hand ur Kristi hand. Vi bör i stället ödmjuka oss inför Gud. Hans vägar är höljda i dunkel för dem som vill se allt i ett ljus som behagar det egna jaget. De kan förefalla mörka och glädjelösa, men de är dock barmhärtighetens vägar och för till evig frälsning. Elia visste inte vad han gjorde, då han i öknen sade att han hade fått nog av livet och bad att han skulle få dö. Herren tog honom i sin stora barmhärtighet inte på orden. Det fanns ännu en stor uppgift för honom att utföra. Och då hans arbete var fullbordat, skulle han inte ensam och nedslagen förgås i öknen. Nej, hans lott skulle inte bli att myllas ned i jorden, han skulle fara upp i härlighet åtföljd av himmelska vagnar, till Guds tron i höjden.