Genom att mätta de fem tusen lyfte Jesus på den slöja som döljer naturens värld och uppenbarade den kraft som ständigt är verksam till vårt bästa. Genom att låta markens gröda växa upp utför Gud underverk varje dag. Genom naturligt verkande krafter utför han samma verk som då han mättade folkskaran i ödemarken. Människor bereder jorden och sår sitt utsäde, men det är livet från Gud som kommer säden att gro. Det är Gud som ger regn, luft och solsken som fordras för att åstadkomma "först strå och sedan ax, och omsider . . . fullbildat vete i axet". (Mark. 4:28.) Det är Gud som varje dag ger miljoner människor deras mat från det som växer på marken. Människorna har uppmanats att samarbeta med Gud genom att ta hand om säden och tillreda brödet. Men på grund därav förlorar de ofta det gudomliga ingripandet ur sikte. De ger inte Gud den ära som tillkommer hans heliga namn. Det som hans kraft utför tillskrivs naturliga orsaker, eller människors arbete. Människan tar äran i Guds ställe. Hans nådegåvor missbrukas för själviska syften och blir till förbannelse i stället för till välsignelse. Gud försöker åstadkomma en förändring av allt detta. Han vill att våra förslöade sinnen skall vakna, så att vi förstår hans medkännande godhet och förhärligar honom för hans krafts under. Han vill att vi skall upptäcka honom i hans gåvor, så att de blir vad han hade avsett att de skulle vara, en välsignelse för oss. Det var för att förverkliga detta som Jesus utförde sina underverk.