Jesus hade inte glömt dem. Han, som vakade på stranden, såg de skräckslagna männen kämpa mot stormen. Inte för ett ögonblick förlorade han sina medarbetare ur sikte. Med djupaste intresse följde hans ögon den stormdrivna båten med dess dyrbara last, ty dessa män skulle bli världens ljus. Som en moder med öm kärlek vakar över sitt barn, vakade den deltagande Mästaren över sina medarbetare. När deras sinnen var kuvade, deras syndiga ärelystnad kvävd och de i ödmjukhet bad om hjälp, var hjälpen nära.