Samtidigt som Lucifer betraktade det som åtråvärt att bli lik Gud, sägs det om Kristus, den Upphöjde, att han "utblottade sig själv, i det han antog tjänareskepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa och ödmjukade sig och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset". (Fil. 2:7, 8.) Nu låg korset omedelbart framför honom och hans apostlar var upptagna av att söka egna fördelar, vilket är själva principen i Satans rike. Därför kunde de inte känna någon medkänsla med sin Herre eller ens förstå honom, då han talade med dem om sin förödmjukelse. |