Prästerna hade på morgonen utfört den ceremoni med vilken man firade minnet av klippan som blev slagen i öknen. Den klippan var en symbol på honom, som genom sin död skulle få levande frälsningsströmmar att välla fram för alla törstande människor. Jesu undervisning var livets vatten. Här mitt i den församlade folkskaran, erbjöd han sig att bli slagen, för att livets vatten skulle flöda för världen. Genom att slå Jesus trodde Satan sig kunna tillintetgöra livets furste, men från den slagna klippan flödade levande vatten. När Jesus talade till folket på detta sätt, kände de en egendomlig, respektfylld fruktan och många var färdiga att ropa som kvinnan i Samarien: "Giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta." – Joh. 4:15.