Ljusa förhoppningar
Maria funderade över Simeons vittomfattande och långtgående profetia. I det att hon betraktade barnet, som låg i hennes armar erinrade hon sig de ord som herdarna från Betlehem hade sagt. Hennes sinne fylldes av tacksam glädje och ljusa förhoppningar. Simeons ord påminde henne om det profetiska uttalandet av Jesaja: "Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, och en telning från dess rötter skall bära frukt. Och på honom skall Herrens Ande vila, vishets och förstånds Ande, råds och starkhets Ande, Herrens kunskaps och fruktans Ande. . . Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter". "Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart. . . Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste." – Jes. 11:1-5; 9:2-6.