Vid detta rådsmöte hade Jesu fiender varit starkt överbevisade. Den helige Ande hade gjort intryck på deras sinnen. Men Satan ansträngde sig för att få makt över dem. Han tvingade på dem minnet av alla besvärligheter som de hade fått utstå för Jesu skull. Hur litet hade Jesus inte hedrat deras rättfärdighet. Han undervisade om en rättfärdighet som var långt större och som alla de som ville vara Guds efterföljare måste äga. Utan att ta någon hänsyn till deras riter och ceremonier hade han uppmuntrat syndare att gå direkt till Gud som till en barmhärtig Fader och berätta om vad de behövde. Enligt deras uppfattning hade han därigenom åsidosatt prästerskapet. Han hade vägrat att erkänna den rabbinska teologin. Han hade avslöjat prästernas ogudaktiga handlingssätt. Han hade skadat deras inflytande på ett obotligt sätt. Han hade skadat effekten av deras regler och traditioner genom att säga, att även om de strängt hävdade den rituella lagen, hade de gjort Guds lag om intet. Allt detta påminde Satan dem nu om.