Trängseln var stor på gatorna. Sackeus som var liten tillväxten, kunde inte se något över folkets huvuden. Ingen ville gå åt sidan för honom. Därför sprang han i förväg bort till en plats där ett fikonträd sträckte sina stora grenar ut över vägen. Där klättrade den rike tullförmannen upp och satte sig mellan grenarna. Härifrån kunde han se skaran när den gick förbi under honom. Skaran närmade sig, den gick förbi och Sackeus stirrade med ivriga ögon för att finna den ende som han längtade efter att få träffa.