Det som de besökande i Betania kunde berätta om, när de kom till Jerusalem, ökade spänningen. Människor var ivriga att få träffa och att få höra Jesus. Överallt frågade man om Lasarus skulle följa honom till Jerusalem och om profeten skulle bli krönt till konung under påskhögtiden. Prästerna och rådsherrarna såg att deras makt över folket ständigt blev allt mindre. Deras raseri mot Jesus tilltog i bitterhet. De kunde knappt vänta på tillfälle att röja honom ur vägen för alltid. De kom ihåg hur ofta han hade gäckat deras mordiska planer. De fruktade för att han nu hade genomskådat deras planer mot honom och skulle hålla sig borta. De kunde knappt dölja sin oro och frågade varandra: "Vad menen I? Skall han då alls icke komma till högtiden?"