Följande morgon diskuterade Sanhedrin åter hur de skulle handla ifråga om Jesus. Tre år tidigare hade de krävt ett tecken på att han verkligen var Messias. Sedan dess hade han utfört mäktiga gärningar över hela landet. Han hade botat de sjuka på ett övernaturligt sätt, gett tusentals människor mat, vandrat på vattnet och stillat den upprörda sjön. Han hade vid flera tillfällen läst människornas tankar som en öppen bok. Han hade drivit ut onda andar och uppväckt döda. Rådsherrarna hade fått alla bevis på att han var Messias. Nu beslöt de att inte kräva något tecken på hans auktoritet utan i stället driva honom till att göra något medgivande eller något uttalande genom vilket de skulle kunna fördöma honom.