Allt det som Gud påbjuder är av betydelse. Jesus erkände givandet av tionde som en plikt, men han visade att det inte kunde ursäkta att man försummade andra förpliktelser. Fariséerna var väldigt noga med att ge tionde av trädgårdsprodukter sådana som mynta, dill och kummin. Detta kostade dem så litet, men det gav dem rykte för att vara noggranna och helgade. Deras meningslösa restriktioner förtryckte samtidigt folket och bröt ned respekten för det heliga system som Gud själv hade förordnat. De höll människorna upptagna med att skilja mellan obetydligheter och vände deras uppmärksamhet bort ifrån väsentliga sanningar. "Det ena", sade Jesus, "borden I göra, men icke underlåta det andra."