Men Gud led med sin Son. Änglarna betraktade Frälsarens själsångest. De såg sin Herre omringad av legioner av sataniska väsen och såg hur hans gestalt trycktes ned av en darrande, hemlighetsfull skräck. Det rådde tystnad i himmelen. Ingen harpa hördes. Om dödliga människor kunde ha sett änglahärens förvåning, under det att den i tyst sorg såg hur Fadern avstängde sina strålar av ljus, kärlek och härlighet från sin älskade Son, skulle de bättre förstå hur motbjudande synden är i hans ögon.