Nu såg man Judas' högresta gestalt tränga sig fram genom den uppskrämda folkskaran. Hans ansikte var blekt och förgrämt. Stora svettdroppar syntes på hans panna. Han störtade fram till domarsätet. Han kastade de trettio silverpengarna som han fått för att förråda sin Herre, framför översteprästen. Ivrigt grep han tag i Kaifas' mantel och bönföll honom om att ge Jesus fri. Han förklarade att Jesus inte hade gjort någonting som förtjänade döden. Kaifas blev vred och gjorde sig fri ifrån honom, men blev förvirrad och visste inte vad han skulle säga. Prästernas falskhet hade avslöjats. Det var uppenbart att de hade mutat aposteln att förråda sin Herre.