I Jesu lidande på korset uppfylldes profetior. Århundraden före korsfästelsen hade Frälsaren förutsagt den behandling som han skulle utsättas för. Han hade sagt: "Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat. Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig. De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad." – Ps. 22: 17-19. Profetian om hans kläder förverkligades, utan att någon rådgjorde sig med den korsfästes vänner eller fiender och utan ingripande från deras sida. Man gav hans kläder till de soldater som spikade honom på korset. Jesus hörde männens diskussion, då de delade kläderna emellan sig. Hans livklädnad hade inga sömmar utan var vävd i ett stycke. Därför sade de till varandra: "Låt oss icke skära sönder den, utan kasta lott om vilken den skall tillhöra."