Som lösen för mänskligheten
Och nu skulle härlighetens Herre dö som lösen för människosläktet. Då Jesus gav sitt liv, hölls han inte uppe av någon triumferande glädje. Allt var skrämmande mörkt. Det var inte fruktan för döden, som vilade så tungt på honom. Det var inte korsets lidande och skam, som förorsakade hans ohyggliga ångest. Jesus var en smärtornas man, men hans lidande orsakades av en stark känsla av syndens omfattande skadeverkningar, hans kännedom om hur människorna, genom att umgås med det onda, hade förlorat förståelsen för dess avskyvärda natur. Jesus såg vilket fast grepp synden hade om människornas sinnen och hur få det var som var villiga att låta sig befrias från dess makt. Han visste att mänskligheten utan Guds hjälp måste förgås. Han såg skaror gå under inom räckhåll för oändlig nåd och hjälp.