De kvinnor som hade stått vid Jesu kors väntade ivrigt på att vilodagens timmar skulle gå. På den första dagen i veckan gick de väldigt tidigt till graven och hade med sig dyrbara kryddor för att smörja Frälsarens kropp. De tänkte inte på att han skulle uppstå från de döda. För dem hade hoppets sol gått ned och det rådde natt i deras sinnen. Under det att de vandrade, erinrade de sig Jesu barmhärtiga gärningar och hans tröstande ord. Men de kom inte ihåg att han hade sagt: "Jag skall se eder åter." – Joh. 1-6:22. Kapitlet bygger på Matteusevangeliet 28:1, 5-8; Markusevangeliet 16:1-8; Lukasevangeliet 24:1-12; Johannesevangeliet 20:1-18. |