Sedan gick hon sin väg också ifrån änglarna och menade att hon måste finna någon som kunde tala om för henne vad som hade hänt med Jesu kropp. En annan röst talade då till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Med tårdränkta ögon såg hon gestalten av en man. Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade: "Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom." Om den här rike mannens grav ansågs vara en alltför fin gravplats för Jesus, ville hon själv skaffa en plats åt honom. Det fanns en grav som Jesu egna ord hade gjort tom, den grav där Lasarus hade legat. Skulle hon inte där kunna finna en gravplats för sin Herre? Hon kände att det skulle bli en stor tröst för henne i hennes sorg, om hon finge sörja för hans dyrbara, korsfästa kropp.