Kristi liv, härlighetens Herre, är vårt exempel. Han kom från himmelen, där allt var rikedom och prakt; men Han lade ifrån Sig Sin kungakrona, Sin kungaskrud, och klädde Sin gudomlighet med mänsklig natur. Varför? För att möta människorna, där de var. Han ställde Sig inte i de rikas led, Han lierade Sig ej med de förnäma i världen. Kristi mission var, att nå ut till jordens fattiga. Han Själv arbetade från Sina tidigaste år som en timmermans eller snickares son. Självförnekelse, visst kände Han till ordets betydelse? Himmelens rikedomar och härlighet var Hans, men för vår skull blev Han fattig, så att vi genom Hans armod kan bli rika. Det mest grundläggande i Hans uppdrag var självförnekelse och självuppoffring. Världen var Hans, Han hade gjort den; ändå hade Människosonen i Sin egenhändigt danade värld ingenstans att luta huvudet. »’Rävarna har (178) lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget att vila huvudet mot.’« {Matteusevangeliet 8:20.}