Bemötande av motståndare
Finkänslighet, själens ädelhet, skall sättas i högsätet; sanningens och rättfärdighetens anda skall styra vårt uppträdande, våra ord och våra pennor. »En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste förstås på ett andligt sätt.« {Första Korintierbrevet 2:14.} I fall predikanten, när han står inför sin församling, ser ett tvivlets smil på ansiktet åt en av motståndarna, då skall han reagera som en blind. I fall någon skulle vara så ohövlig, att han hånskrattar, då skall icke predikanten, med stämma eller annan reaktion, visa samma anda. Visa, att Ni inte hanterar sådana vapen. Pennan skriver så ofta ord, som är skarpa, och genom att upprepa yttranden från villfarelsens talesmän, ger våra bröder stundom villfarelsen fritt utrymme. Det är ett misstag. Låt pennan författa den framåtskridande sanningen.