Så snart, som de hamnar i frestelse, visar de sina moraliska brister – att de inte är delaktiga av den gudomliga naturen, att de ej heller har lämnat det fördärv, som råder i världen genom lusten; och att de är världsliga, liderliga och djävulska. Satan finner något i dem, som han gradvis kan egga upp till tydliga överträdelser, och han utnyttjar sina tillfällen, och följden är, att flockens bekännande herdar är köttsligt lagda. De leder fåren i sin vård, vars renhet, beskedlighet och gudaktighet de noga borde vaka över, ut i tygellöshet och otukt. Himmelens änglar ser på med känslor av skam, sorg och avsky. Hur kan himmelens rena änglar hjälpa denna klass? Hur kan de bringa himmelskt ljus in i de församlingar, där sådana predikanter kämpar för Guds lag, men bryter mot den varje gång en gynnsam möjlighet yppar sig; lever en lögn, använder ett lömskt tillvägagångssätt, arbetar i hemlighet, ger efter för sina ohelgade tankar och eggar upp sina lidelser, samt utnyttjar kvinnor och män, som frestas, i likhet med dem själva, till att bryta ned alla barriärer samt skända sina kroppar och smutsa ned sina själar? Hur kan de göra detta? Hur kan de hysa gudsfruktan? Hur kan de ha någon kärlek till Gud i sina själar? Av vilket värde är deras tro på sanningen?