Oh, hur kan någon, som äger sanningens ljus – det stora ljuset givet dem från Gud – utmana Guds vrede och straffdomar, genom att synda mot Honom och göra just de ting, som Gud har sagt dem i Sitt Ord, att de icke skall göra? Hur kan de vara så förblindade av Satan, att de vanärar Gud rakt upp i ansiktet, och besmittar sina själar, genom att synda med vilje? Aposteln säger: »Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor.« {Första Korintierbrevet 4:9.} Tänker dessa syndare – skall jag kalla dem för hycklare? – i Sion fråga: På vilket sätt är jag ett skådespel för världen, för änglar och för människor? Svara för Er själva: Genom mitt missbruk av det ljus och de privilegier samt den barmhärtighet, som Gud har gett mig, genom opassande handlingar, som fördärvar och smittar ned. Jag säger mig känna Gud, men utestänger jag Honom från mina tankar, och ersätter jag Honom med en avgud? Leder jag andras tankar till att ta lättvindigt på synden, genom mitt exempel? Är jag ett skådespel för den moraliskt lösaktiga världen? Är jag ett skådespel för (448) änglar genom snuskliga handlingar och moralisk besmittelse av kroppen? Aposteln manar oss enträget: »Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.« {Romarbrevet 12:1-2.} »Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse.« {Andra Korintierbrevet 7:1.}