Detta är arbetet, som Herren vill att varje själ skall vara redo att uträtta i denna tid, när de fyra änglarna håller fast de fyra vindarna, för att de inte skall blåsa, förrän Guds tjänare är beseglade i sina pannor. Nu är det ej dags, att behaga sig själv. Själarnas lampor måste göras i ordning. De måste förses med nådens olja. Varje försiktighetsåtgärd måste vidtas, för att förebygga andligt förfall, så att Herrens stora dag inte skall överraska oss som en tjuv om natten. Varje Guds vittne skall nu arbeta förståndigt på det sätt och med de uppgifter, som (511) Gud har bestämt. Vi bör dagligen uppnå en djup och levande erfarenhet i arbetet med, att fullända en kristen karaktär. Vi bör dagligen ta emot den heliga oljan, som vi måste föra vidare till andra. Vi skall förtränga jaget utom synhåll i Jesus. Det är meningen, att vi skall ta emot Herrens ord i råd och vägledning, och med nöje föra det vidare. Nu behövs det mycken bön. Kristus påbjuder: »be oavbrutet« {Första Tessalonikerbrevet 5:17}, vilket betyder, att hålla tankarna riktade mot Gud, källan till all styrka och verkningskraft. Vi kan ha följt den smala stigen länge, men det är inget säkert bevis för, att vi kommer att följa den till slutet. Om vi vandrar med Gud i gemenskap med Anden, är det för att vi har sökt Honom dagligt i tro. Den gyllene oljan, som flyter från de två olivträden genom de gyllene rören, har förts vidare till oss. Men de, som inte uppodlar bönens vana och anda, kan inte förvänta sig, att de skall ta emot godhetens, tålmodighetens, långmodighetens, mildhetens och kärlekens gyllene olja.