Ett nytt Liv [Bortom Väckelsen]tilbake

Läs detta först

Förordet har inte skrivits av Ellen White.

Jesu namn har blivit del av det vittnesbörds ordskatt, som tusentals unga och gamla använder i dag. Kristi andra ankomst, att bli född på nytt, Jesu betydelse för oss här och nu, har blivit ämnen för vardagliga samtal. Sånger om religiösa erfarenheter tävlar med kärleksvisor. Väckelser har inträffat förut, och har skördat rik frukt. Men i vår tid inträffar väckelser, såsom aldrig tidigare, ibland de unga.

På många högskolors och universitets områden – även på sådana, som inte är särskilt kända för religiösa band – dryftas Jesu namn öppet på ett nytt, gillande sätt. Unga från välmående hem, från fattiga omständigheter, med drogbakgrund, med välutbildade föräldrar, har kommit att ta emot Kristus i stort antal. Tusenden har erfarit omvändelsens mirakulösa upplevelse. Och unga sjundedags-adventister grips också av väckelsen. Men nu då? Vad gör vi härnäst?

Att bli född på nytt, rättfärdiggjord, omvänd – vad vi än må kalla det för – är en första början. Men hur förhåller det sig med de dagar och veckor samt månader, varunder man växer upp till Kristus? Hur förhåller det sig med den livslånga erfarenhet, som vi stundom benämner helgelse?

Gudsordet och Ellen Whites anvisningar kommer oss att dra slutsatsen, att vi blir rättfärdiggjorda av tro och genom att ta emot Kristus, och att vi blir helgade genom tro och lydnad. En verkligt pånyttfödd kristen talar inte bara om, utan lever ett liv som faktiskt bevisar, att han är en efterföljare av Herren Jesus Kristus.

Vägen till evigt liv är inte lätt att forcera. När allt kommer omkring kallar Bibeln den för ”smal”. Vi har att kämpa emot fiender på utsidan, liksom emot benägenheter för synd och svagheter på insidan. Avvägarna är också talrika. Och som bekant ligger den breda vägen klart utstakad, och dess lockelser är förföriska. Satan inför falsk religion, för att förvirra oss och göra oss modstulna. Men Gud vare tack, vi äger tydliga hänvisningar till det eviga livet.

Följande frågor ställs ofta i dag. Hur kan vi förklara den kraft, som åtföljer populära väckelserörelser, som inte drar en lans för att hedra Guds lag? Hur förhåller det sig med tungotalandet i vissa protestantiska och katolska församlingar? Förekommer det äkta, mirakulösa helanden, som betonas i en del väckelser i vår tid? Kan Gud utverka mirakler genom dem, som tillkännager Jesu förlåtelse för synd, men som sedan lär andra att strunta i de Tio Buden som något onödigt och omöjligt att rätta sig efter?

Ett studium av historien visar tydligt, att inte alla väckelser härstammar från Gud. Falska sådana har alltid skuggat sanna väckelser. Enligt Bibeln är Satan i stånd till, att utföra underverk och gör det också. Han skulle, därest möjligt, bedra även de utvalda. Det går inte alltid att lita på sina sinnens vittnesbörd.

Den här boken har inte skrivits, för att uttala domen över dagens populära väckelser. Vem kan betvivla, att det förekommer äkta omvändelser under somliga av dessa möten? Ja, vi tänker gå ett steg längre och säga, att äkta helande är möjligt genom tro på Gudsordet. I en del fall kan det inträffa trots evangelisten, inte nödvändigtvis på grund av honom. Avsikten med den här boken är snarare, att belysa vissa regler som låter en skilja mellan det sanna och det falska.

Under en av sina tidigaste syner fick den sjuttonåriga Ellen Harmon (White) ett ovanligt budskap. Detta skedde i Februari, 1845. Då Kristus inte återvände till denna jord såsom väntat några få månader tidigare, blev de besvikna adventisterna splittrade och förvirrade. Genom att studera Bibeln, kom vissa av dem fram till en förklaring till besvikelsen. Syner förmedlade till Ellen bidrog till, att bekräfta deras slutsatser. De uppdagade bibliska sanningar, som till stod del hade blivit förbisedda medan de koncentrerat sig på förberedelser inför Kristi återkomst. Dock förkastade det stora flertalet adventister allt dylikt studerande och dylika förklaringar.

I sin syn 1845 skådade Ellen en liten, trofast grupp på knä inför Guds tron i bön. Flertalet av dem ställde sig upp och följde Jesus i tro, då han övergick till att fortsätta sitt verk i det allra heligaste. De mottog den Helige Ande, och det ”var ljus, kraft och mycken kärlek, glädje och frid.” –Early Writings, s. 55/Adventbudskap, s. 71 (ellenwhite.se).

Men den grupp, som vidmakthöll sitt knäfall inför tronen, fortsatte att be där, trots att Kristus hade gått därifrån. Satan trädde fram och intog Kristi plats vid tronen, och besvarade deras böner. Ellen såg hur denna grupp blickade uppåt, omedvetna om vem de tillbad, och bad om den Helige Ande. På följande sätt beskrev hon, vad hon bevittnade i synen: ”Satan andades då ett oheligt inflytande på dem; i detta var ljus och mycken kraft, men ingen ljuv kärlek, glädje och frid. Satans avsikt var att hålla dem kvar i bedrägeriet och att dra bort Guds barn och förföra dem.” (Se Early Writings, sid. 54-56/Adventbudskapet, sid. 71-72, för den korta redogörelsen härför.)

De två adventistiska gruppernas erfarenhet från 1845 påminner oss om, att det kan förekomma en äkta och en falsk upplevelse – också ibland dem, som bekänner sig till att vara uppriktiga. Fastän Gud önskar, att var och en av oss skall erfara en sann omvändelse, följd av ett lyckligt liv, som uppfyller kristna önskningar, försöker Satan att övertyga oss om, att vi kan gå genvägar – att dessa underlättar. Det säger sig självt, att inte båda kan ha rätt.

Sjundedags-adventistförsamlingen föddes under vanskliga men spännande tider. Flertalet av dem, som var med om församlingens början, var unga men likväl hängivna ordets studium och ivriga att vittna om sin tro. Djupt andligt och känslomässiga adventistsamlingar förekom under församlingens grundläggande år. Somliga av de här medlemmarnas upplevelser visade, att de kom från Guds

Ande, medan andra uppenbarligen orsakades av en annan ande.

Sammanhanget fordrade, att de behövde ”pröva andarna”, för att utröna om de skickats av Gud. Ellen White tillhandahöll också entydiga och rättframma råd. Utifrån de råden valdes artiklar, som denna lilla bok bygger på. Ett nogsamt studium av dess sidor skänker läsaren tidlösa grundsatser

beträffande det religiösa livets äkta vara och motsatsen.I mer än åttio års tid har Ellen Whites livligt uppskattade bok Vägen till Kristus varit en bästsäljare, med uppskattningsvis 16 millioner exemplar spridda på etthundra språk. Ung och gammal har antagit dess maning till livligt engagemang för Kristus. Ett nytt Liv får ses som systerbok, för att ge ytterligare vägledning rörande ett liv med äkta väckelse och bättring.

Under dessa sista ögonblick av världens syndiga historia är tiderna åter vanskliga – och spännande. Förvisso är Guds Helige Ande redo, att skänka oss kraften till att avsluta vårt verk för andra och verket för oss själva. Kan det tänkas, att Du kommer att vara en, genom vilken Gud kommer att göra något alldeles särskilt? Måtte Ditt ingående studium bidra till, att Du är både angelägen om och redo att möta Din Herre, när Han återvänder.
Styrelsen vid Ellen G. White Estate