Förord

Eftersom endast en del av dessa råd i all sin detaljrikedom var tillgängliga för studerande och forskare, utgavs år 1926 en sammanställning av många tidigare uttalanden tillsammans med Ellen G. Whites då aktuella böcker under namnet Testimony Studies on Diet and Foods.

En ny och utökad volym, betitlad Counsels on Diet and Foods, gavs ut 1938. Den kallades för en ”andra upplaga” och utarbetades under ledning av styrelsen för Ellen G. White Estate. En tredje upplaga, tryckt i mindre sidstorlek för att uppfylla kraven i Christian Home Library-serien, publicerades 1946. Den nuvarande upplagan är den fjärde och innebär ingen förändring i text eller sidnumrering.

Detta är en unik sammanställning
Vid redigeringen av stoffet utgörande Counsels on Diet and Foods, gjordes det ett försök att inkludera hela utbudet av instruktioner i ämnet från fru Whites penna. Den resulterande sammanställningen är unik ibland Ellen G. Whites böcker, eftersom den presenterar råden samlade lokalt under en allmän rubrik, utan något försök att ge kontinuitet åt läsningen.

Varje avsnitt innehåller E. G. White-material som, sammansatt, ger en representativ presentation av det behandlade ämnet. Inget som skulle ge ett väsentligt bidrag har ignorerats. Ofta behandlas i originalkällorna många faser av hälsoundervisningen tillsammans i ett stycke. Att ge alla sammanhang i sådana fall skulle ha inneburit avsevärda upprepningar. Genom att använda korsreferenser minimeras sådan upprepning.

Även om utrymmets begränsningar och ansträngningarna att undvika upprepningar har gjort det olämpligt att inkludera varje påstående om de mer allmänna faserna av kostfrågan, har en fullständig och omfattande presentation av E. G. Whites läror getts.

Faran av, att missta en del för helheten
Det faktum att denna volym är uppbyggd ungefär som ett uppslagsverk, och isolerar de stora presentationerna och grupperar dem efter ämne, gör den till ett bekvämt referensverk. Men uppslagsverkets utformning gör också boken till en som lätt kan missbrukas. För att få författarens avsikt och full effekt av alla hennes läror är det absolut nödvändigt att boken studeras i sin helhet.

Läsaren bör komma ihåg att ett enda uttalande från Ellen White om någon fas av ämnet kost kanske långt ifrån uttrycker hennes fulla avsikt och förståelse för kroppens näringsbehov. Till exempel i en mening som finns på sidan 314 i denna bok, hämtad från Vittnesbörd för församlingen 2:352, säger hon: ”Spannmålsprodukter och frukt, som bereds utan fett och i så naturligt tillstånd som möjligt, skulle vara den mat som sätts fram på deras bord, vilka bereder sig för förvandling för himmelen.” I ljuset av andra av hennes uttalanden var det uppenbarligen inte fru Whites avsikt att lära ut att de som förbereder sig för förvandling borde inskränka sin kost till att helt enkelt utgöras av ”spannmålsprodukter och frukt”. Detta uttalande, som skrevs 1869 i ett råd mot användningen av kött, verkar göra ”spannmålsprodukter och frukt” stå för ett kosthåll fritt från kött. Uttalandet nämner inte nötter, grönsaker eller mejeriprodukter, som alla Ellen White såg som viktiga för ett balanserat näringsprogram.

Ett annat uttalande på samma sida (314), skrivet ett tjugotal år senare, nämner angående en diet avsedd att ge näring och skänka intellektet uthållighet och kraft, nämner ”frukt, spannmålsprodukter och grönsaker” lagade med ”mjölk eller grädde”. Här nämns ej nötter. Tvärs över sidan i ett annat stycke skrivet 1905, förtecknas ”spannmålsprodukter, nötter, grönsaker och frukt” som ersättningsmedel för kött. I detta uttalande nämns inte mjölk. Ändå ingår mjölk i hennes uttalande från 1909 som finns på sidan 355: ”Grönsaker bör göras välsmakande med lite mjölk eller grädde, eller något likvärdigt ... Vissa, genom att avstå från mjölk, ägg och smör, har misslyckats med att leverera åt systemet rätt näring, och som en konsekvens har det blivit svagt och oförmöget att fungera. På så sätt hamnar hälsoreformen i vanrykte.”

Det finns ett antal andra fall som liknar de ovan citerade där Ellen White inte i ett givet uttalande räknar upp alla delar av en adekvat diet. Försiktighet måste iakttas för att få hennes fullständiga uppfattning om varje ämne. Ett isolerat uttalande bör inte användas i sig självt, så att delen inte tas för helheten.

Maning till alla att studera
Ellen White hade inte för avsikt att hennes skrifter längs näringsmässiga linjer skulle utesluta behovet av seriösa studier för att hitta den bästa och mest behagliga dieten, och dra nytta av en växande kunskap och andras erfarenhet och undersökning. Hon skrev:

”Att hålla kroppen i ett hälsosamt tillstånd, så att alla delar av det levande maskineriet kan verka harmoniskt, borde vara ett livslångt studium.”—Sidan 18.

”Det är helt klart vår plikt att noggrant studera dessa [naturens] lagar. Vi bör studera deras krav på våra egna kroppar och anpassa oss efter dem. Okunskap om dessa saker är synd.”—Samma.

Fru White ansåg helt klart att varje person borde bli välinformerad och dra nytta av vetenskapens framsteg i näringsundersökningar, så länge som slutsatserna harmoniserar med de råd som ges genom inspirationen.

Faran med ytterligheter
Ellen White var inte sen med att påpeka riskerna med ytterligheter, eller ouppmärksamhet eller slapphet när det gäller att tillhandahålla en adekvat diet för familjen. Detta faktum illustreras av påståendet att mamman ”genom dåligt tillagad, ohälsosam mat” faktiskt kan ”hämma och till och med förstöra både den vuxnes nytta och barnets utveckling” (s. 476). I samma uttalande krävde hon att ”tillhandahålla mat anpassad till kroppens behov, och samtidigt inbjudande och välsmakande.”

Medan skälen till att inkludera vissa mejeriprodukter i en balanserad, adekvat diet inte förstods helt, talade Ellen White för dem och varnade till och med för att eliminera dem. I dag i ljuset av vetskapen om att vissa små näringsämnen är avgörande för kroppens funktioner, har vi en bättre förståelse. Vissa av dessa näringsämnen, även om de uppenbarligen inte finns i en vegetabilisk kost, är tillgängliga i tillräckliga mängder i en lakto-ovo-vegetarisk kost. Detta är särskilt viktigt för barn vars rätta utveckling Ellen White uppgav kan hindras av ”illa tillagad ohälsosam mat.”

Nära sekelskiftet började Ellen White skriva att på grund av ackumulerande sjukdomar i djurriket kommer all animalisk föda, inklusive mjölk, med tiden att behöva avstås ifrån (se s. 356, 357); men samtidigt varnade hon upprepade gånger för förtida steg i denna riktning och förklarade 1909 att den tid kommer när sådana kan bli nödvändiga, men manade från att skapa förvirring genom ”för tidiga och extrema restriktioner”. Hon rådde oss att ”vänta tills omständigheterna kräver det, och Herren bereder vägen för det” (s. 355-359).

Det var den lakto-ovo-vegetariska kosten som höll Ellen White i aktiv tjänst långt in på hennes åttioåttonde år.

Använd sunda rättesnören vid studiet
Vissa sunda principer måste alltid tillämpas i studiet av de kostråd som finns i denna bok. Alla instruktioner rörande en bred, konsekvent, välbalanserad helhet bör studeras med öppet sinne. Var noga med att läsa hela uttalandet om ett givet ämne. Sedan, för att få författarens fulla avsikt, bör uttalandet jämföras med andra uttalanden. Om ett påstående inte verkar stämma överens med ett annat, gör eleven klokt i att spåra det ena, eller båda, till den ursprungliga hållningen.

Eleven bör också följa Ellen Whites exempel genom att känna igen tre grundläggande principer som räknas upp på sidan 481:1. ”Kostreformen bör vara progressiv.”— Hälsa för Hela Människan, 275.

”Vi drar inte upp någon bestämd linje som man skall följa när det gäller kosten.”— Vittnesbörd för församlingen 9:159.3.

”Jag gör inte mig själv till regel för andra.”— Brev 45, 1903.

Rekommendation för hälsoreform
Sann kostreform rekommenderar sig själv på grund av sitt sunda förnuft. Dess frukt kommer att ses genom god hälsa, styrka, behaglig andedräkt och en känsla av välbefinnande. Även det andliga livet kan hjälpas av goda hälsovanor. Det har varit glädjande att, genom den fortsatta marschen hos vetenskapliga studier, bevittna en fullständig bekräftelse av många stora principer och till och med små instruktionspunkter som uppenbarats för sjundedags-adventister genom Ellen Whites inspirerade penna.

Att anvisningar och råd givna i denna skrift må bidra till en större kunskap och djupare respekt för det stora hälsobudskap som anförtrotts oss, är vår innerliga önskan.

Styrelsen för Ellen G. Whites böcker och manuskript. White Estate, Washington, D. C., den 17. September, 1976 Counsels on Diet and Foods Study Guide. En komplett vägledning kapitel för kapitel med frågor som hjälper dig att läsa och förstå boken.

Årtal för författandet av den första utgåvan
Som hjälp för eleven anges datum för skrivning eller första publicering av varje urval i samband med källhänvisningen. Om artiklar har hämtats från publicerade volymer, visas publiceringsdatumet före referensen. När det gäller citat hämtade från de periodiska artiklarna och manuskriptfilerna utgör skrivåret eller första publiceringen en del av källhänvisningen.1