| Återlösningen Kristi Frestelse kapitel 5. Från sida 57 | ren sida tillbaka |
(57)Gud ger inte människan tillåtelse, att bryta mot sitt väsens lagar. Men genom att ge efter för Satans frestelser till, att hänge sig åt omåttlighet, underkastar människan de högre förmågorna de djuriska begären och passionerna, och när dessa får övertaget, överlämnar sig människan, som skapades något lägre än änglarna, med förmågor mottagliga för den högsta kultivering, under Satans kontroll. Och han får lätt tillgång till dem, som är slavar under aptiten. Genom omåttlighet, offrar somliga hälften och andra två tredjedelar av sina fysiska, mentala och moraliska krafter och blir leksaker för fienden. rätt (57)De, som vill ha klara sinnen nog, för att urskilja Satans påhitt, måste hålla sina fysiska begär under förnuftets och samvetets kontroll. Den moraliska och kraftfulla verkan av sinnets högre förmågor är väsentlig för den kristna karaktärens fullkomning, och sinnets styrka eller svaghet har mycket att göra med vår användbarhet i denna värld och med vår slutliga frälsning. Den okunnighet, som har varit förhärskande i fråga om Guds lag i vår fysiska natur, är högst beklaglig. Omåttlighet av något som helst slag är ett brott mot vårt väsens lagar. Imbecillitet är förhärskande i skrämmande utsträckning. Synden görs tilldragande genom det ljus, som Satan kastar över den, och han finner stort behag i, att hålla den kristna världen i sina dagliga vanor under sedernas tyranni, liksom hedningarna, och se till, att låta begäret styra. rätt (57)Om intelligenta män och kvinnor får sina moraliska förmågor bedövade genom omåttlighet av något slag, är de i många av sina vanor upphöjda endast föga över hedningarna. Satan drar ständigt människor från frälsande ljus till seder och bruk, som äventyrar fysisk, mental och moralisk hälsa. Den store fienden vet, att om aptit och lidelse dominerar, offras kroppens hälsa och intellektets styrka på njutningens altare, och människan bringas i snabbt fördärv. Om ett upplyst intellekt håller i tyglarna, kontrollerar de djuriska böjelserna och håller dem i underkastelse för de moraliska makterna, vet Satan fuller väl, att hans förmåga att övervinna genom sina frestelser, är starkt begränsad. rätt (58)I vår tid talar man om den Mörka Medeltiden och skryter om framsteg. Men med dessa framsteg minskar inte ondskan och brottsligheten. Vi beklagar avsaknaden av naturlig enkelhet och ökningen av konstlat ståtande. Hälsa, styrka, skönhet och långt liv, som var vanliga under den så kallade Mörka Medeltiden, är sällsynta nu. Nästan allt önskvärt offras, för att möta det fashionabla livets krav. rätt (58)En stor del av den kristna världen har ingen rätt, att kalla sig för kristna. Deras vanor, deras extravagans och allmänna behandling av sina egna kroppar är brott mot de fysiska lagarna och strider mot Bibeln. De orsakar sig själva, genom sin livsstil, fysiskt lidande samt mental och moralisk svaghet. rätt (58)Genom sina påhitt, har Satan i många avseenden gjort hemlivet fullt av bekymmer och komplicerade bördor, för att möta modets krav. Hans syfte med, att göra detta, är att hålla sinnena så fullt sysselsatta med det, som hör till detta liv, att de endast kan ägna föga uppmärksamhet åt sitt högsta intresse. Omåttlighet i fråga om mat och klädsel har så uppslukat den kristna världens sinnen, att de inte tar sig tid till, att bli medvetna om sitt väsens lagar, så att de kan lyda dem. Att bekänna Kristi namn, är av ringa betydelse, om livet inte överensstämmer med Guds vilja, uppenbarad i Hans Ord. rätt (59)I frestelsens öken övervann Kristus aptiten. Hans exempel på självförnekelse och självbehärskning, då Han led av hungerns gnagande kval, är en tillrättavisning mot den kristna världen för deras utsvävningar och frosseri. Det är för närvarande nio gånger så mycket pengar, som används för att tillfredsställa begäret och tillfredsställa dåraktiga och skadliga lustar, som det ges, för att främja Kristi evangelium. Om Petrus nu vore på jorden, skulle han uppmana Kristi bekännande efterföljare, att avhålla sig från köttsliga begär, som strider mot själen. Och Paulus skulle uppmana församlingarna i allmänhet, att rena sig från all köttets och andens orenhet och fullkomna heligheten i gudsfruktan. Och Kristus skulle driva ut dem ur templet, som är orenade genom bruket av tobak och smutsar ned Guds helgedom med sin tobaksstinkande andedräkt. Åt dessa tillbedjare skulle Han säga, som Han gjorde åt judarna: ”Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste.’” {Matteusevangeliet 21:13, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Till sådana skulle vi säga: Era oheliga offer av snusbussar orenar templet och avskys av Gud. Er tillbedjan är inte godtagbar, för Era kroppar, som borde vara den Helige Andes tempel, är orena. Ni berövar också Guds skattkammare på tusentals kronor, genom att hänge Er åt onaturlig aptit. rätt (60)Om vi som kristna vill se dygdens och gudsfruktans norm upphöjd, har vi ett arbete, som åligger oss var och en: Att kontrollera begäret, vars eftergivenhet motverkar sanningens kraft och försvagar den moraliska förmågan, att motstå och övervinna frestelser. Som Kristi efterföljare bör vi, när vi äter och dricker, handla utifrån principer. När vi lyder apostelns befallning, ”Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära”, kommer tusentals kronor, som nu offras på den skadliga lustans altare, att flöda in i Herrens skattkammare och mångfaldiga publikationer på olika språk, för att spridas som höstlöv. {Första Korintierbrevet 10:31.} Missioner kommer att etableras i andra nationer, och då kommer Kristi efterföljare verkligen att vara världens ljus. rätt (60)Själafienden arbetar i dessa sista dagar med större kraft, än någonsin tidigare, för att åstadkomma människans fördärv, genom att tillfredsställa begär och passioner. Och många, som hålls av Satan under slavisk aptit, är Kristi bekännande efterföljare. De bekänner sig till, att tillbe Gud, medan aptiten är deras gud. Deras onaturliga begär efter dessa njutningar kontrolleras inte av förnuft eller omdöme. De, som är slavar under tobaken, ser sina familjer sakna livets bekvämligheter och nödvändig föda, men de har inte viljestyrka, att avstå från sin tobak. Aptitens krav segrar över den naturliga tillgivenheten, och denna djuriska passion behärskar dem. Kristendomens sak, liksom mänsklighetens, skulle i vilket fall som helst inte stödjas, om den vore beroende av dem, som vanemässigt använder tobak och sprit. Om de hade medel, att bara använda i en riktning, skulle Guds skattkammare inte fyllas på, utan de skulle skaffa sig sin tobak och sprit, för tobakens avgudadyrkare kommer inte att förneka sin aptit för Guds sak. rätt (61)Det är omöjligt för sådana människor, att inse de bindande anspråken från och heligheten hos Guds lag, för deras hjärna och nerver är bedövade av bruket av detta narkotiska medel. De kan inte sätta värde på försoningen eller uppskatta värdet av odödligt liv. Att hänge sig åt köttsliga lustar, är liktydigt med krigföring mot själen. Aposteln talar på det mest intrycksgivande språk till de kristna: ”Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst.” {Romarbrevet 12:1.} Om kroppen är genomdränkt av sprit och besudlad av tobak, är den inte helig och välbehaglig för Gud. Satan vet, att den inte kan vara det, och därför låter han sina frestelser omfatta begäret, så att han kan göra oss till slavar under denna benägenhet och på så sätt åstadkomma vår undergång. rätt (61)De judiska offren undersöktes alla noggrant, för att se, om det fanns något fel på dem, eller om de var befläckade av sjukdom, och minsta defekt eller orenhet var ett tillräckligt skäl för prästerna, att förkasta dem. Offret måste vara sunt och värdefullt. Aposteln har i åtanke de krav, som Gud ställer på judarna i deras offer, när han på det allvarligaste sätt vädjar till sina bröder om, att frambära sina kroppar som ett levande offer. Inte ett sjukt, ruttnande offer, utan ett levande offer, som är heligt och godtagbart för Gud. rätt (61)Hur många kommer inte till Guds hus i svaghet, och hur många kommer inte orenade av, att de ger efter för sin egen aptit! De, som har fördärvat sig själva genom felaktiga vanor, ger ifrån sig, när de samlas för att tillbe Gud, sådana dunster från sina sjuka kroppar, att de blir motbjudande för omgivningen. Och hur förolämpande måste inte detta vara för en ren och helig Gud! rätt (62)En stor del av alla de skröpligheter, som hemsöker den mänskliga familjen, är resultatet av deras egna felaktiga vanor, på grund av deras villiga okunnighet eller på grund av deras likgiltighet för det ljus, som Gud har gett i förhållande till deras varelsers lagar. Det är inte möjligt för oss, att förhärliga Gud, samtidigt som vi lever i strid med livets lagar. Hjärtat kan omöjligen upprätthålla helgelse åt Gud, så länge som den lustfyllda aptiten tillfredsställs. En sjuk kropp och ett oordnat intellekt gör det omöjligt, att helga kroppen och anden på grund av, att man ständigt hänger sig åt skadliga begär. Aposteln förstod, hur viktigt kroppens sunda tillstånd är, för att den kristna karaktären skall bli fullkomlig. Han säger: ”jag tuktar min kropp och kuvar den, för att jag inte skall predika för andra och själv inte hålla provet.” {Första Korintierbrevet 9:27, Reformations-Bibeln.} Han nämner Andens frukter, varav en är återhållsamhet eller avhållsamhet. ”De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.” {Galaterbrevet 5:24.} rätt (62)Män och kvinnor hänger sig åt aptiten på bekostnad av hälsan och sin intellektuella förmåga, så att de inte kan uppskatta frälsningsplanen. Vilken uppfattning kan sådana ha av Kristi frestelse i öknen och av den seger Han vann på aptitens punkt? Det är omöjligt för dem, att ha upphöjda åsikter om Gud och att inse Hans lags anspråk. Kristi tilltänkta efterföljare glömmer det stora offer, som Han gjorde för deras skull. Himmelens Majestät blev slagen, sargad och plågad, för att bringa frälsningen inom räckhåll. Han blev en smärtornas man och förtrogen med krankhet. I frestelsens öken stod Han emot Satan, trots att frestaren var klädd i Himmelens livré. Fastän Kristus utsattes för stort fysiskt lidande, vägrade Han att ge efter på en enda punkt, trots att de mest smickrande lockelser framfördes, för att muta och påverka Honom till, att ge upp Sin ostrafflighet. ”All denna ära, all denna rikedom och härlighet”, sade bedragaren, ”skall jag ge Dig, om Du blott vill erkänna mina anspråk.” rätt (63)Kristus var orubblig. Åh! Var skulle nu människosläktets frälsning vara, om Kristus hade varit lika svag i moralisk kraft som människan? Inte att undra på, att glädjen fyllde Himmelen, då den fallne hövdingen lämnade frestelsens vildmark som en besegrad fiende. Kristus har kraft från Sin Fader, att ge Sin gudomliga nåd och styrka till människan och göra det möjligt för oss, genom Hans namn, att segra. Det finns bara ett fåtal bekännande efterföljare till Kristus, som väljer att engagera sig tillsammans med Honom i arbetet med, att motstå Satans frestelse, såsom Han gjorde motstånd och segrade. rätt (63)Bekännande kristna, som njuter av sammankomster med glädje, nöje och fest, kan inte uppskatta Kristi konflikt i öknen. Deras Herres exempel på, hur Han övervann, får de inget grepp om. Denna oändliga seger, som Kristus uppnådde för dem i frälsningsplanen, är meningslös för dem. De har inget särskilt intresse för vår Frälsares förunderliga förödmjukelse och den ångest och de lidanden Han uthärdade för den syndiga människan, medan Satan pressade Honom med sina mångahanda frestelser. Scenen för Kristi prövning i öknen var grunden för frälsningsplanen och ger den fallna människan den nyckel, varigenom hon i Kristi namn kan segra. rätt (64)Många bekännande kristna betraktar denna del av Kristi liv, som de skulle betrakta ett vanligt krig mellan två kungar, och som om den inte hade någon särskild betydelse för deras eget liv och karaktär. Därför har sättet, att föra krig på och den underbara seger, som vunnits, föga intresse för dem. Deras förnimmelseförmåga avtrubbas av Satans knep, så att de inte kan urskilja, att han som plågade Kristus i öknen, fast besluten att beröva Honom hans ostrafflighet som den Oändliges Son, skall vara deras motståndare till tidens ände. Även om han misslyckades med, att besegra Kristus, är hans makt inte försvagad över människan. Alla är personligen utsatta för de frestelser, som Kristus övervann, men styrka ges dem i den store segrarens allsmäktiga namn. Och alla måste övervinna för egen del. Många faller för precis samma frestelser, som Satan anföll Kristus med. rätt (64)Fastän Kristus tog en ovärderlig seger för människan, då det gällde, att övervinna Satans frestelser i öknen, kommer denna viktoria inte att gagna henne, om hon inte också vinner segern för egen räkning. rätt (64)Människan har nu ett övertag över Adam i sitt krig mot Satan; ty hon har Adams erfarenhet av olydnad och hans därav följande fall, som manar henne, att undvika hans exempel. Människan har också Kristi exempel i, att övervinna aptiten och mångahanda frestelser, och i att besegra den mäktige fienden på varje punkt och gå segrande ur varje strid. Om människan snubblar och faller för frestelser, är hon utan ursäkt. Ty hon har Adams olydnad som en varning och världens Återlösares liv som ett exempel på lydnad och självförsakelse, samt Kristi löfte att: ”Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.” {Uppenbarelseboken 3:21.} rätt (65)Kyrkliga Fester (65)Kristna och världen förenas – de är ett i hjärta och ett i ande – vid dessa festliga tillfällen. Smärtornas Man, som var förtrogen med sorg, skulle inte finna något välkomnande på dessa nöjesplatser. De, som älskar njutning och lyx, de tanklösa och de glada, är samlade i dessa rum, och modets glitter och grannlåt syns överallt. Prydnader av kors av guld och pärlor, som föreställer en korsfäst Återlösare, pryder deras personer. Men den, som dessa högt värderade juveler representerar, finner inget välkomnande, inget utrymme. Hans närvaro skulle hålla tillbaka deras munterhet och deras sensuella nöjen och påminna dem om försummade plikter och om dolda synder, som orsakade detta sorgsna ansikte och gjorde dessa ögon så ledsna och tårfyllda. rätt (66)Kristi närvaro skulle vara direkt smärtsam i dessa sammankomster för nöjes skull. Förvisso kunde ingen bjuda Honom dit, ty Hans ansikte är mer märkt av sorger, än människobarnens, just på grund av dessa nöjen, som förtränger Gud och gör den breda vägen lockande för syndaren. Förtrollningen hos dessa spännande scener förvränger förnuftet och förstör vördnaden för heliga ting. Predikanter, som utger sig för, att vara Kristi representanter, går ofta före vid dessa lättsinniga förströelser. ”Ni är”, säger Kristus, ”världens ljus.” ”Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.” {Matteusevangeliet 5:14; 16.} rätt (66)På vilket sätt lyser sanningens ljus från detta tanklösa, nöjeslystna sällskap? Bekännande efterföljare till Jesus Kristus, som hänger sig åt firande och fest, kan inte tillsammans med Kristus ta del av Hans lidanden. De har ingen känsla för Hans lidanden. De bryr sig inte om, att meditera över självförnekelse och uppoffringar. De finner föga intresse i, att studera de utmärkande punkterna i historien om Kristi liv, på vilka frälsningsplanen vilar, utan efterliknar det forntida Israel, som åt och drack och reste sig upp, för att leka. För att kopiera ett mönster korrekt, måste vi noggrant studera dess utformning. Om vi verkligen skall segra, som Kristus segrade, så att vi kan ansluta oss till den blodtvättade, förhärligade skaran inför Guds tron, är det av största vikt, att vi lär känna vår Återlösares liv och förnekar oss själva, som Kristus gjorde. Vi måste möta frestelser och övervinna hinder, och genom möda och lidande, i Jesu namn, övervinna, som Han segrade. rätt (67)Kristi stora prövning i öknen på aptitens punkt var, att ge människan ett exempel på självförnekelse. Denna långa fasta skulle överbevisa människorna om syndfullheten hos de ting, som bekännande kristna hänger sig åt. Den seger, som Kristus vann i öknen, innebar att visa människan syndfullheten i just de ting, som hon finner sådant behag i. Människans frälsning låg i vågskålen och skulle avgöras genom Kristi prövning i öknen. Om Kristus segrade på aptitens område, då fanns det en chans för människan att segra. Om Satan vunnit seger genom sin listighet, skulle människan vara bunden av begärets makt och sitta fast i njutningens bojor, som hon inte kunde ha moralisk makt att bryta. Kristi mänsklighet ensam skulle aldrig ha kunnat uthärda detta prov, men Hans gudomliga kraft, i förening med det mänskliga, vann en oändlig seger för människan. Vår representant i denna seger höjde mänskligheten på skalan av moraliskt värde inför Gud. rätt (67)Kristna, som förstår gudaktighetens mysterium, som har en hög och helig känsla för försoningen, som i Kristi lidanden i öknen inser, att en seger har vunnits för dem, skulle se en så markant kontrast mellan dessa ting och kyrkans sammankomster för nöjen och begär, att de skulle känna avsky för dessa festscener. De kristna skulle bli påtagligt styrkta av, att uppriktigt och ofta jämföra sina liv med den sanna normen, Kristi liv. De talrika samkvämen, festerna och picknickarna, som frestar aptiten till frosseri och de nöjen, som leder till lättsinne och glömska av Gud, kan inte finna något stöd i Kristi exempel – världens Återlösare, det enda säkra mönster, som människan kan efterlikna, om hon vill segra, som Kristus segrade. rätt (68)Vi presenterar det felfria mönstret för alla kristna. Kristus säger: ”Ni är världens ljus. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.” {Verserna 14-16.} Himmelens ljus skall reflekteras genom Kristi efterföljare till världen. Detta är den kristnes livsuppgift –att leda syndares sinnen till Gud. Den kristnes liv bör i världsmänniskornas hjärtan väcka höga och upphöjda åsikter om den kristna religionens renhet. Detta kommer att göra de troende till jordens salt, den frälsande kraften i vår värld; ty en välutvecklad kristen karaktär är harmonisk i alla sina delar. rätt (68)Vi bävar för vår tids ungdom på grund av det exempel, som ges dem av dem, som bekänner sig vara kristna. Vi kan inte stänga dörren till frestelser för ungdomarna, men vi kan upplysa dem om, att deras ord och handlingar kan ha en direkt inverkan på deras framtida lycka eller elände. De kommer att utsättas för frestelser. De kommer att möta fiender utanför och fiender inom dem, men de kan instrueras, att stå fasta i sin redbarhet och ha moraliska principer, för att motstå frestelser. Lärdomarna, som ges vår ungdom av världsälskande kristendomsbekännare, gör stor skada. De festliga sammankomsterna, bjudningarna med frosseri, lotterierna, charaderna och teaterföreställningarna, utför ett verk, som kommer att vittna emot oss vid domen med sina digra resultat. rätt (69)Alla dessa inkonsekventa handlingar, godkända av bekännande kristna under en skrud av kristen välvilja, för att samla in medel, att betala kyrkans utgifter med, har sitt inflytande på ungdomen – de gör dem till älskare av nöjen mer, än älskare av Gud. De tror, att om kristna kan uppmuntra till och engagera sig i dessa lotterier och festligheter och sätta dem i förbindelse med heliga ting, varför skulle de då inte kunna tryggt intressera sig för lotterier och ägna sig åt hasardspel, för att vinna pengar till speciella ändamål? rätt (69)Det är Satans utstuderade plan, att klä synden i kläder av ljus, för att dölja dess vanskapthet och göra den attraktiv. Och predikanter och människor, som bekänner sig till rättfärdighet, förenar sig med själarnas motståndare, för att hjälpa honom i hans planer. Aldrig har det funnits en tid, då varje medlem i kyrkan borde känna sitt ansvar, att vandra ödmjukt och försiktigt inför Gud, som nu. Och predikanter och människor, som bekänner sig till rättfärdigheten, förenar sig med själarnas motståndare, för att hjälpa honom med hans planer. Fåfäng filosofi, falska trosbekännelser och otrohet ökar. Och många, som bär Kristi efterföljares namn, söker av hjärtats stolthet popularitet och driver bort från de etablerade landmärkena. Guds tydliga befallningar i Hans Ord förkastas, därför att de är så enkla och gammalmodiga, medan fåfänga och vaga teorier attraherar sinnet och behagar fantasin. I dessa scener av kyrkliga festligheter finns det en förening med världen, som Guds Ord inte rättfärdigar. Kristna och världsligt sinnade ingår denna förening. rätt (70)Men aposteln ställer frågan: rätt (70)”Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Hur kan Kristus och Beliar komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? Vad kan ett Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo hos dem och vandra med dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er, och jag skall vara er Fader, och ni skall vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.” {Andra Korintierbrevet 6:14-18, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} rätt (70)När vi kan förstå Guds Sons frestelser och segrar under Hans svåra konflikt med Satan, får vi en mer korrekt uppfattning om storheten i det verk, som ligger framför oss, när det gäller att segra. Satan visste, att om han misslyckades, var hans fall hopplöst. Om han lyckades, hade han vunnit seger över hela släktet, och sitt liv och rike trodde han skulle säkras. rätt (70)Vid förment kristna sammankomster kastas en religiös klädnad över bedrägliga nöjen och oheliga festligheter, för att ge dem ett sken av helighet, och mångas samveten lugnas, eftersom dessa samlar in medel, för att bestrida kyrkans utgifter. Människor vägrar, att ge på grund av Kristi kärlek. Men av kärlek till nöjen, och eftergift till aptiten av själviska hänsynstaganden, skiljer de sig från sina pengar. rätt (71)Är det för, att det saknas kraft i Kristi undervisning om välvilja, och i Hans exempel, och Guds nåd i hjärtat, för att leda människor till, att förhärliga Gud med sina ägodelar, som ett sådant handlingssätt måste tillgripas, för att upprätthålla kyrkan? Den skada, som åsamkas den fysiska, mentala och moraliska hälsan i dessa scener av nöjen och frosseri, är inte liten. Och den slutliga räkenskapens dag kommer att visa själar, som gått förlorade under inflytandet av dessa scener av munterhet och dårskap. rätt (71)Det är ett beklagligt faktum, att heliga och eviga betraktelser inte har den makt, som krävs för att öppna hjärtana hos dem, som bekänner sig till, att vara Kristi efterföljare, för att frambära frivilliga offer till stöd för evangeliet, som frestelsen till fest och allmän munterhet. Det är en sorglig verklighet, att dessa lockelser segrar, när heliga och eviga ting inte har någon kraft, som kan påverka hjärtat till, att engagera sig i välvilliga gärningar. rätt (71)Moses plan i öknen, för att samla in medel, var högst framgångsrik. Det behövdes inget tvång. Mose ställde inte till med någon storslagen fest, och han inbjöd inte folket till scener av munterhet, dans och allmän förströelse. Inte heller instiftade han lotterier eller något annat av denna profana ordning, för att skaffa medel till, att uppföra Guds tabernakel i öknen. Gud befallde Mose, att inbjuda Israels barn, att bära fram sina offergåvor. Mose skulle ta emot gåvor av var och en, som gav villigt av hjärtat. Men de frivilliga offren kom i så stor mängd, att Mose förkunnade, att det var nog. De måste upphöra med sina gåvor; ty de hade gett rikligt, mer än de kunde använda. rätt (72)Satans frestelser lyckas hos dem, som bekänner sig vara Kristi efterföljare, när det gäller att ge efter för njutning och begär. Klädd som en ljusets ängel, kommer han och citerar Skriften, för att rättfärdiga de frestelser han lägger fram för människor, att tillfredsställa aptiten och delta i världsliga nöjen, som passar det köttsliga hjärtat. Kristi bekännande efterföljare är svaga i moralisk kraft och fascineras av den muta, som Satan har viftat med framför dem, och så vinner han segern. Hur ser Gud på församlingar, som stöds med sådana medel? Kristus kan inte ta emot dessa offer, eftersom de inte ges av kärlek och hängivenhet till Honom, utan på grund av givarnas avgudadyrkan av sig själva. Men vad många inte skulle göra av kärlek till Kristus, det gör de av kärlek till utsökt lyx, för att tillfredsställa aptiten och av kärlek till världsliga nöjen, för att behaga det köttsliga hjärtat. rätt (72)Kristi konflikt med Satan i öknen betraktas med heligt intresse av varje sann Kristi efterföljare. Vi bör känna den djupaste tacksamhet mot vår Återlösare, för att Han genom Sitt eget exempel har lärt oss, hur vi kan stå emot och övervinna Satan. Jesus besökte inte scener av munterhet och fest, för att uppnå den seger, som är så väsentlig för vår frälsning; utan Han gick ut i en ödemark. Många begrundar inte ens denna scen, där Kristus stod i konflikt med den fallne hövdingen. De sympatiserar inte med sin Återlösare. Somliga tvivlar till och med på, att Kristus verkligen kände hungerns kval under Sin avhållsamhet från mat under en period av fyrtio dagar och fyrtio nätter. rätt (73)Han, som led döden för oss på Golgata kors, led lika säkert den svåraste hunger, som att Han dog för oss. Knappt hade detta lidande börjat, förrän Satan var till hands med sina frestelser. Vi har en fiende, som inte är mindre vaksam att kämpa emot. Satan anpassar sina frestelser efter våra omständigheter. I varje frestelse pekar han på någon muta, något till synes gott att vinna. Men i Kristi namn kan vi vinna fullständig seger, genom att stå emot hans planer. rätt (73)Det är mer, än arton hundra år, sedan Kristus vandrade på jorden som en människa ibland människor. Han fann lidande och elände i överflöd överallt. Vilken förödmjukelse från Kristi sida! Ty fastän Han var till i Guds gestalt, tog Han på sig en tjänares gestalt. Han var rik i Himmelen, krönt med härlighet och ära, och för vår skull blev Han fattig. Vilken välvillig handling av livets och härlighetens Herre, för att kunna upphöja den fallna människan! rätt (73)Jesus kom inte till människorna med befallningar och hotelser, utan med en kärlek, som saknar motstycke. Kärlek föder kärlek; och på så sätt uppvaktar och vinner Kristi kärlek syndaren och binder honom ångerfull vid korset. Där tror han på och älskar de oförlikneliga djupen i en Frälsares kärlek. Kristus kom till världen, för att fullkomna en rättfärdig karaktär för många och för att upphöja det fallna släktet. Men endast några få av millionerna i vår värld kommer att acceptera rättfärdigheten och förträffligheten i Hans karaktär och uppfylla de krav, som ställs, för att säkra deras lycka. rätt (73)Hans undervisning och Hans heliga liv skulle, om de följdes, hejda den flodvåg av fysiskt och moraliskt elände, som till den grad har besudlat den moraliska bilden av Gud i människan, att hon knappt företer någon likhet med den ädle Adam, där han stod i Eden i sin heliga oskuld. Varje förbud från Gud är till för människans hälsa och eviga välbefinnande. I lydnad för alla Guds maningar ligger det frid och lycka, som inte åtföljs av skam eller samvetsförebråelser. rätt (74)Men väldigt få i den kristna världen följer sin Mästare på den ödmjuka lydnadens stig, få gör framsteg i helighet och fullkomning av en kristen karaktär. Omåttlighet och tygellöshet ökar kraftigt och praktiseras i stor utsträckning under kristendomens täckmantel. Detta beklagansvärda sakernas tillstånd beror inte på, att människor lyder Guds lag, utan på att deras hjärtan reser sig i uppror mot Hans heliga föreskrifter. rätt (74)Omvändelse till Gud, därför att Hans lag har överträtts, och tro på Jesus Kristus, är det enda sättet, varigenom vi kan upphöjas till ett rent liv och försoning med Gud. Om man till fullo förstode alla de synder, som har dragit Guds vrede över städer och nationer, skulle deras elände och olyckor visa sig vara resultatet av okontrollerade begär och lidelser. rätt (74)Mer, än bara ett Fall (75)Från Adams dagar till våra har det förekommit en följd av fall, det ena större än det andra, i form av varje slags brott. Gud skapade inte ett släkte av varelser, som är så tömda på hälsa, skönhet och moralisk kraft, som nu förekommer i världen. Sjukdomar av alla slag har på ett fruktansvärt sätt tilltagit ibland människosläktet. Detta har inte skett genom Guds särskilda försyn, utan i direkt strid med Hans vilja. Det har kommit genom, att människan har åsidosatt just de medel, som Gud har förordnat, för att skydda henne från den fruktansvärda ondska, som existerar. Lydnad mot Guds lag i alla avseenden skulle frälsa människor från omåttlighet, tygellöshet och sjukdomar av alla slag. Ingen kan bryta mot naturlagarna, utan att drabbas av straffet. rätt (75)Vilken människa skulle, för vilken summa pengar som helst, medvetet sälja sina mentala förmågor? Skulle någon erbjuda henne pengar, för att skiljas från sitt intellekt, skulle hon med avsky vända sig bort från det vansinniga förslaget. Ändå skiljer tusentals människor sig från sin kroppsliga hälsa, intellektuella vigör och själsliga upphöjelse, för att tillfredsställa sin aptit. I stället för vinst, upplever de bara förlust. Detta inser de inte på grund av sina avtrubbade förnuftsförmågor. De har bytt bort sina gudagivna förmågor. Och för vad? Svar: Avskyvärd sensualitet och förnedrande laster. Smakens tillfredsställelse är något, som sker på bekostnad av hälsa och intellekt. rätt (76)Kristus inledde återlösningsverket exakt, där fördärvet började. Han sörjde för, att människan skulle återinsättas i sin gudalika renhet, om hon ville ta emot den hjälp, som gavs henne. Genom tro på Hans allsmäktiga namn, det enda namn som givits under himlen, varigenom vi kan bli frälsta, skulle människan kunna övervinna begär och lidelse, och genom sin lydnad mot Guds lag skulle hälsan ersätta skröpligheter och fördärvliga sjukdomar. De, som segrar, kommer att följa Kristi exempel, genom att lägga sina kroppsliga begär och lidelser under ett upplyst samvetes och förnufts herravälde. rätt (76)Om predikanter, som förkunnar evangeliet, skulle göra sin plikt och också vara föredömen för Guds hjord, skulle deras röster höjas som en trumpet, för att visa folket deras överträdelser och Israels hus deras synder. Predikanter, som uppmanar syndare att omvända sig, bör tydligt definiera, vad synd är och vad omvändelse från synd är. Synd är överträdelse av lagen. Den dömde syndaren måste utöva ånger mot Gud för överträdelsen av Hans lag och tro på vår Herre Jesus Kristus. rätt (76)Aposteln ger oss den sanna definitionen av synd. Synd är överträdelse av lagen. Den största klassen av Kristi bekännande ambassadörer är blinda ledare. De leder folket bort från trygghetens väg, genom att framställa kraven och förbuden i Jehovas forntida lag som godtyckliga och stränga. De ger syndaren tillåtelse, att överskrida gränserna för Guds lag. I detta är de som själarnas store motståndare, som öppnar ett liv i frihet för dem i strid med Guds befallningar. Med denna laglösa frihet raseras grunden för moraliskt ansvar. rätt (77)De, som följer dessa blinda ledare, stänger sina själars vägar mot, att ta till sig sanningen. De kommer inte att låta sanningen, med dess praktiska betydelse, påverka deras hjärtan. Det största antalet laddar sina själar med fördomar mot nya sanningar och även mot det klaraste ljus, som visar den rätta tillämpningen av en gammal sanning: Guds lag, som är lika gammal som världen. De omåttliga och tygellösa gläds åt det ofta upprepade påståendet, att lagen om de tio budorden inte är bindande under vår tid. Girighet, stölder, mened och brott av alla slag begås under kristendomens täckmantel. rätt |