| Återlösningen Kristi Frestelse kapitel 7. Från sida 82 | ren sida tillbaka |
(82)Nadab och Abihu, Arons söner, som verkade inom prästerskapts heliga ämbete, drack frikostigt av vin och gick in, som de brukade, för att tjäna inför Herren. Prästerna, som tände rökelse inför Herrens ansikte, skulle använda Guds tändveds eld, som brann dag och natt och aldrig slocknade. Gud gav tydliga anvisningar om, hur varje del av Hans tjänst skulle utföras, så att allt kopplat till Hans heliga tillbedjan skulle vara i överensstämmelse med Hans okränkbara väsen. Och varje avvikelse från Guds uttryckliga anvisningar i samband med Hans heliga tjänst bestraffades med döden. Inget offer skulle vara godtagbart för Gud, som inte var saltat eller kryddat med gudomlig eld, vilket representerade den kommunikation mellan Gud och människa, som öppnades genom Jesus Kristus allena. Den heliga elden, som skulle anbringas i rökelsekaret, hölls ständigt brinnande. Och medan Guds folk var utanför och ivrigt bad, skulle rökelsen, antänd av den heliga elden, stiga upp inför Gud blandad med deras böner. Denna rökelse var en symbol på Kristi medling. rätt (82)Arons söner tog den vanliga elden, som Gud inte accepterade, och de förolämpade den oändlige Guden, genom att frambära denna främmande eld inför Honom. Gud förtärde dem i eld, för att de helt och hållet hade struntat i Hans uttryckliga anvisningar. Alla deras gärningar var som Kains offer. Ingen gudomlig Frälsare var representerad. Om dessa Arons söner hade haft full kontroll över tankeförmågan, skulle de ha uppfattat skillnaden mellan den vanliga och den heliga elden. Tillfredsställelsen av aptiten fördärvade deras mentala förmågor och fördunklade deras intellekt så till den grad, att deras urskiljningsförmåga var borta. De förstod till fullo den avbildande gudstjänstens heliga karaktär och den fruktansvärda högtidlighet och det ansvar, som ålåg dem, att träda fram inför Gud, för att verka i helig tjänst. rätt (83)Somliga kanske frågar: Hur kunde Arons söner ha varit ansvariga, då deras intellekt var så förlamade av berusning, att de inte kunde urskilja skillnaden mellan helig och vanlig eld? Jo, det berodde på, att de förde bägaren till sina läppar; då gjorde de sig ansvariga för alla sina handlingar, som de begick under inflytande av vinet. Att hänge sig åt aptiten, kostade dessa präster livet. Gud förbjöd uttryckligen bruket av vin, vilket skulle komma att ha ett inflytande, som fördunklade intellektet. rätt (83)”HERREN talade till Aron. Han sade: ’För att ni inte skall dö får varken du själv eller dina söner dricka vin eller starka drycker när ni skall gå in i uppenbarelsetältet. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte. Ni skall skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och rent. Och ni skall lära Israels barn alla de stadgar som HERREN har kungjort för dem genom Mose.’” {Tredje Moseboken 10:8-11.} rätt (84)Guds särskilda befallning till hebréerna med avseende på bruket av rusdrycker, bör beaktas i denna tid. Men många av dem, som bär det högsta ansvaret i vårt land, är i alltför många fall sprit- och tobaksslavar. rätt (84)Jurymedlemmarna i våra domstolar, genom vilkas utslag deras medmänniskors oskuld eller skuld avgörs, är i många fall spritdrickare och tobaksbrukare. Och under inflytandet av dessa medel, som fördunklar intellektet och förnedrar själen, dömer de sina medmänniskor till frihet eller straff. rätt (84)Ett förvänt omdöme befriar i många fall de största brottslingarna från allt straff, när samhällets säkerhet kräver, att de skall få det fulla straffet hos den lag, som de har brutit mot. rätt (84)De personer, som stiftar lagar, och de som verkställer vår regerings lagar, samtidigt som de bryter mot sitt väsens lagar, genom att ge efter för förnedrande begär, vilka bedövar och förlamar intellektet, är inte lämpade att avgöra sina medmänniskors öde. Endast de, som känner nödvändigheten av, att hålla själ, kropp och ande i överensstämmelse med naturlagarna, så att de kan bevara den rätta jämvikten hos sina mentala krafter, är lämpade att avgöra viktiga frågor med avseende på verkställigheten av vårt lands lagar. Detta var Guds tanke genom dekret till hebréerna, att vin inte skulle användas av dem, som tjänade i heliga ämbeten. rätt (84)Här har vi de tydligaste anvisningar från Gud och Hans skäl, för att förbjuda bruket av vin; så att deras förmåga att urskilja och bedöma skulle vara tydlig och inte på något sätt förvirrad; så att deras omdöme skulle vara sunt och de alltid skulle kunna skilja mellan det rena och det orena. Ett annat skäl av stor betydelse för, varför de skulle avhålla sig från alla rusmedel, är också anfört. Det skulle fordras, att de till fullo använde sitt ofördunklade förnuft, för att framlägga för Israels barn alla de stadgar, som Gud hade talat till dem. rätt (85.)Allt inom ätande och drickande, som omöjliggör de mentala förmågornas hälsa och aktivet, är en försvårande synd i Guds ögon. Detta är i synnerhet fallet med dem, som tjänar med heliga ting, som alltid bör vara föredömen för folket och vara i stånd till, att rätt undervisa dem. rätt (85)Trots att de har detta slående exempel framför sig, vanhelgar somliga bekännande kristna Guds hus med andedräkter, som är förorenade av ångorna från sprit och tobak. Och spottkopparna är stundom fyllda med utslungat spott och tobak. Utflödet kommer ständigt från dessa behållare och förorenar atmosfären. Människor, som bekänner sig vara kristna, böjer sig, för att tillbe Gud och vågar också, att be till Honom, med läpparna fläckade av tobak, medan deras halvt förlamade nerver darrar av det utmattande bruket av detta starkt narkotiska medel. Och detta är den hängivenhet de visar en helig och syndhatande Gud. Förkunnare i den heliga predikstolen, med besudlad mun och läppar, vågar ta Guds heliga ord på sina förorenade läppar. De tror, att Gud inte lägger märke till deras syndiga njutning. ”Därför att domen inte genast fälls över det onda, styrks människors barn att göra det som är ont.” {Predikaren 8:11.} Gud tar inte emot ett offer från deras händer, som på detta sätt förorenar sig själva och med sin tjänst offrar rökelse av tobak och sprit, lika litet som Han skulle ha tagit emot offret från Arons söner, som offrade rökelse med främmande eld. rätt (86)Gud har inte förändrats. Han är lika noggrann och precis i Sina krav nu, som Han var på Moses tid. Men i gudstjänstens helgedomar i vår tid, med lovsångerna, bönerna och undervisningen från predikstolen, förekommer det inte bara främmande eld, utan påtaglig orenhet. I stället för, att sanningar predikas med helig smörjelse från Gud, uttalas de stundom under inflytande av tobak och brännvin. I sanning främmande eld! Bibelns sanning och Bibelns helighet presenteras för folket, och böner uppsänds till Gud, blandade med stanken av tobak! Sådan rökelse är högst godtagbar för Satan! Ett fruktansvärt bedrägeri är detta! Vilken förolämpning i Guds ögon! Vilken förolämpning mot Den, som är helig, som bor i ett oåtkomligt ljus! rätt (86)Om själsförmögenheterna vore vid sund vigör, skulle bekännande kristna inse det inkonsekventa i en sådan tillbedjan. Liksom Nadab och Abihu, är deras känslighet så avtrubbad, att de inte gör någon skillnad mellan det heliga och det vanliga. Heliga och okränkbara ting sänks ned på samma nivå som deras tobakshaltiga andedräkter, bedövade hjärnor och deras förorenade själar, besudlade genom eftergifter för begär och passion. Bekännande kristna äter och dricker, röker och tuggar tobak och blir frossare och suputer, för att behaga aptiten, och ändå talar de om seger över synden, såsom Kristus segrade! rätt (87)Förmätenhetens Synd (87)Det var en svår uppgift för Livets Furste, att genomföra den plan, som Han hade åtagit Sig för människans frälsning, genom att klä Sin gudomlighet i mänsklig natur och gestalt. Han hade erhållit ära vid det himmelska hovet och var förtrogen med den absoluta makten. Det var lika svårt för Honom, att hålla Sig till mänsklighetens nivå, som för människorna, att höja sig över sin fördärvade naturs låga nivå och bli delaktiga av den gudomliga naturen. rätt (87)Kristus sattes på det yttersta provet, då Han behövde styrkan hos alla Sina förmågor, för att i farans stund motstå böjelsen, att använda Sin kraft till, att befria Sig från vådan och triumfera över mörkrets furstes makt. Satan visade sin kunskap om människohjärtats svaga punkter och gjorde sitt yttersta, för att dra fördel av mänsklighetens svaghet, som Kristus hade antagit, för att för människans skull övervinna Djävulens frestelser. rätt (88)Gud har gett människan dyrbara löften på villkor av tro och lydnad; men de skall inte stödja henne i någon förhastad handling. Om människor i onödan utsätter sig för fara och går dit Gud inte kräver, att de skall gå, och självsäkert utsätter sig för fara, utan att bry sig om förnuftets bud, kommer Gud inte att utföra ett mirakel, för att befria dem. Han kommer inte att sända Sina änglar, för att skydda någon från, att brännas upp, om den väljer, att lägga sig i elden. rätt (88)Adam blev inte bedragen av ormen, som Eva, och det var oförlåtligt av Adam, att obetänksamt överträda Guds bestämda befallning. Adam var förmäten, eftersom hans hustru hade syndat. Han kunde inte se, vad det skulle bli av Eva. Han var ledsen, bekymrad och frestad. Han lyssnade till Evas upprepning av ormens ord, och hans ståndaktighet och redbarhet började att vackla. Han började att tvivla på, om Gud verkligen menade precis, vad Han hade sagt. Han åt obetänksamt upp den frestande frukten. rätt (88)Spiritualismen (89)Rikedom, makt, genialitet, vältalighet, högmod, förvrängt förnuft och lidelse används som redskap, för att utföra hans verk med, att göra den breda vägen attraktiv och beströ den med frestande blommor. Men varje ord de har sagt mot världens Återlösare, kommer att slungas tillbaka mot dem och kommer en dag att brännas in i deras skyldiga själar som smält bly. De kommer att överväldigas av skräck och skam, när de ser den Upphöjde komma på Himmelens skyar med makt och stor härlighet. Då skall den djärve trotsaren, som upphöjde sig mot Guds Son, se sig själv i sin karaktärs sanna mörker. Åsynen av Guds Sons outsägliga härlighet kommer att vara oerhört smärtsam för dem, vars karaktärer är befläckade av synd. Det rena ljuset och härligheten, som utgår från Kristus, kommer att väcka ånger, skam och skräck. De kommer att sända ut jämmer av ångest till klipporna och bergen: ”’Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. Ty deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå’” {Uppenbarelseboken 6:16-17.} rätt (90)Spiritualister hävdar sig besitta överlägset ljus och kraft. De har öppnat dörren och bjudit in mörkrets furste och gjort honom till sin ärade gäst. De har förenat sig med mörkrets makter, som utvecklas i dessa sista dagar i form av tecken och under, så att de, om det vore möjligt, skulle kunna bedra de utvalda. Spiritualister hävdar, att de kan göra större mirakler, än Kristus gjorde. Satan skröt på samma sätt inför Kristus. Eftersom Guds Son hade bundit Sig till mänsklighetens svaghet, för att bli frestad på alla punkter, såsom människan skulle bli frestad, gav Satan Honom fingret, och hånade Honom. Han skrävlade med sin överlägsna styrka, och utmanade Honom på diskussion. rätt (90)Spiritualisterna ökar i antal. De kommer att uppsöka människor, som har sanningen, såsom Satan kom till Kristus, och fresta dem till, att manifestera sin makt och utföra mirakler och ge bevis på, att de är gynnade av Gud och att de är de människor, som har sanningen. Satan sade till Kristus: ”’Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd.’” {Matteusevangeliet 4:3.} Herodes och Pilatus bad Kristus, att göra underverk, då Han stod inför rätta för Sitt liv. Deras nyfikenhet hade väckts, men Kristus utförde inte ett enda mirakel, för att göra dem nöjda. rätt (90)Spiritualisterna kommer att envisas, för att diskutera med predikanter, som lär ut sanningen. Om de avböjer, kommer de att tjata på dem. De kommer att citera Skriften, precis som Satan gjorde med Kristus. ”Bevisa allting”, säger de. Men deras idé att bevisa, är att lyssna till deras bedrägliga resonemang och att besöka deras séanser. Men vid deras séanser antar mörkrets änglar de döda vännernas skepnader och kommunicerar med åhörarna, såsom ljusets änglar. rätt (91)Deras älskade kommer att visa sig i ljusdräkter, de kommer att te sig lika välbekanta för åskådarna, som då de var på jorden. De kommer att undervisa dem och samtala med dem. Och många kommer att bli bedragna av denna underbara uppvisning av Satans makt. Den enda tryggheten för Guds folk ligger i, att vara grundligt förtrogna med sina Biblar och vara insatta i fråga om skälen för vår tro med avseende på de dödas sömn. rätt (91)Satan är en listig fiende. Och det är inte svårt för de onda änglarna, att framställa sig som både helgon och syndare, som har dött, och göra dessa framställningar synliga för mänskliga ögon. Dessa manifestationer kommer att bli mer frekventa, och företeelser av en mer häpnadsväckande karaktär kommer att inträffa, när vi närmar oss tidens slut. Vi behöver inte bli förvånade över någonting i form av bedrägerier ägnade, att locka de oförsiktiga och om möjligt bedra de utvalda. Spiritualister citerar: ”pröva allt” {Första Tessalonikerbrevet 5:21}. Men Gud har, till gagn för Sitt folk, som lever mitt ibland de sista dagarnas faror, prövat denna klass och meddelat utfallet av Sin prövning. rätt (91)Andra Tessalonikerbrevet 2:9-12: ”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.” rätt (91)På ön Patmos såg Johannes sådant, som skulle ske på jorden i den yttersta tiden. Uppenbarelseboken 13:13; 16:14: ”Det gör stora tecken och får till och med eld att falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn.” ”De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.” rätt (92)Aposteln Petrus pekar tydligt på den klass, som kommer att visa sig i dessa sista dagar. rätt (92)Andra Petrusbrevet 2:10-14: ”särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter, under det att änglar, som står högre i fråga om makt och styrka, inte uttalar någon smädande dom mot dem inför Herren. Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till och kommer att gå under genom sitt förfall. Som djur skall de också gå under. Det är den rätta lönen för deras laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är smutsfläckar och skamfläckar, där de vid sina kärleksmåltider festar och frossar tillsammans med er. De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn.” rätt (92)Gud har i Sitt Ord satt Sin stämpel på spiritualismens irrläror på samma sätt, som Han satte Sin stämpel på Kain. De gudfruktiga behöver inte bli bedragna, om de studerar Skriften och lydigt följer den tydliga väg, som är utstakad för dem i Guds Ord. rätt (92)Den skrytsamme spiritualisten gör anspråk på stor frihet, och med ett mjukt, blommigt språk försöker han, att fascinera och lura oförsiktiga själar till, att välja den breda vägen med njutning och syndfull utövning, snarare än den smala och raka vägen. Spiritualister kallar Guds lags krav för träldom, och säger att de, som lyder dem, lever ett liv i slavisk fruktan. Med milda ord och fagert tal skryter de med sin frihet och försöker, att skyla över sina farliga villoläror med rättfärdighetens klädnad. De försöker, att få de mest motbjudande brott att betraktas som välsignelser för släktet. rätt (93)De öppnar för syndaren dörren på vid gavel, så att han kan följa det köttsliga hjärtats maningar och bryta mot Guds lag, särskilt det sjunde budet. De, som uttalar dessa stora, svällande ord av fåfänga och som triumferar i sin frihet i synden, lovar dem, som de bedrar, att de skall få åtnjuta frihet genom uppror mot Guds uppenbarade vilja. Dessa vilseledda själar befinner sig själva i den ynkligaste träldom under Satan och behärskas av hans makt, och ändå lovar de ut frihet åt dem, som vågar att följa samma syndens väg, som de själva har valt. rätt (93)Skriften har verkligen uppfyllts i detta, att de blinda leder de blinda. Ty den, som besegras av någon, blir dennes träl. Dessa vilseledda själar står under det mest eländiga slaveri under demonernas vilja. De har allierat sig med mörkrets makter och har ingen styrka, att stå emot demonernas vilja. Detta är deras skrytsamma frihet. Genom Satan blir de besegrade och förda i träldom, och den stora frihet, som utlovas dem de bedrar, är hjälplöst slaveri. rätt (93)Vi skall inte delta vid deras séanser, inte heller skall våra predikanter ge sig in i polemik med dem. De tillhör den angivna kategorin, som vi inte bör bjuda in i våra hus eller önska lycka på vägen. Vi måste jämföra deras läror med Guds uppenbarade vilja. Vi skall dock inte fördjupa oss i spiritualismen. Gud har undersökt denna åt oss, och bestämt sagt oss, att det i de sista dagarna skulle uppstå en klass, som skulle förneka Kristus, som har köpt dem med Sitt eget blod. Spiritualisternas karaktär är så tydligt beskriven, att vi inte behöver bli bedragna av dem. Om vi lyder den gudomliga befallningen, kommer vi inte att ha någon sympati för spiritualister, hur fagra och lockande deras ord än må vara. rätt (94)Den älskade Johannes fortsätter sin varning för förförare: ”Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern.” {Första Johannesbrevet 2:22-23.} rätt (94)I Paulus’ andra brev till tessalonikerna uppmanar han dem till, att vara på sin vakt och inte avvika från tron. Han talar om Kristi ankomst som en händelse, som omedelbart följer på Satans verk genom spiritualismen med dessa ord: ”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.” rätt (94)I Paulus’ brev till Timoteus förutsäger han, vad som kommer att uppenbaras i de sista dagarna. Och denna varning var avsedd att gagna dem, som skulle leva, då dessa ting skulle äga rum. Gud uppenbarade för Sin tjänare kyrkans faror i de sista dagarna. Han skriver: ”Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samveten”. {Första Timoteusbrevet 4:1-2.} rätt (95)Den trogne Petrus talar om de faror, som den kristna kyrkan skulle utsättas för i de sista dagarna, och beskriver utförligare de kätterier, som skulle uppstå och de hädiska förförare, som skulle försöka att locka själar till sig. ”Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas.” {Andra Petrusbrevet 2:1-2.} rätt (95)Här har Gud lagt fram beviset för den nämnda klassen för oss. De har vägrat, att erkänna Kristus som Guds Son, och de har inte mer vördnad för den evige Fadern, än för hans Son, Jesus Kristus. De har varken Sonen eller Fadern. Och liksom sin store ledare, upprorshövdingen, är de upproriska mot Guds lag, och de föraktar Kristi blod. rätt (95)Vi kan glädjas under varje levnadsvillkor och triumfera under alla omständigheter, eftersom Guds Son kom ned från Himmelen och underkastade Sig, att bära våra skröpligheter och uthärda offer och död, för att ge oss odödligt liv. Han kommer alltid att bära märkena av Sin jordiska förödmjukelse för människans skull. Medan den återlösta härskaran och den rena änglaskaran skall hedra och tillbe Honom, kommer Han att bära märkena av en, som har blivit dräpt. Ju mer vi uppskattar det oändliga offer, som en syndförsonande Frälsare har gjort för vår skull, desto närmare kommer vi i harmoni med Himmelen. rätt (96)Vi har karaktärer att forma här. Gud kommer att pröva oss och visa oss våra rätta jag, genom att försätta oss i lägen, där vi kan utveckla den mest varaktiga styrkan, renheten och ädelheten i själen, med fullkomligt tålamod från vår sida och med fullständig förtröstan på en korsfäst Frälsare. Vi kommer att möta motgångar, bedrövelser och svåra prövningar, för det är Guds prövningar. Han skall sitta som en luttrare och renare av silver och rena Sitt folk som guld och silver, så att de kan offra åt Herren ett offer i rättfärdighet. rätt (96)Kristi kors är helt täckt av smälek och skamfläckar, men det är ändå hoppet om liv och upphöjelse för människan. Ingen kan förstå gudaktighetens mysterium, så länge som han skäms för, att bära Kristi kors. Ingen kommer att kunna urskilja och uppskatta de välsignelser, som Kristus har köpt åt människan till ett oändligt pris för Honom Själv, om den inte är villig, att med glädje offra jordiska skatter, för att bli Hans efterföljare. Varje självförnekelse och uppoffring för Kristus berikar givaren, och varje lidande och smälek, som uthärdas för Hans kära namn, ökar den slutliga glädjen och den odödliga belöningen i härlighetens rike. rätt |