| Den stora striden kapitel 28. Från sida 416 | ren sida tillbaka |
(416)Den avslutande domen beskrivs utförligt i Bibeln. Där talas om domsböcker, vem som är domare och försvarare, men också vem som deltar och var domen äger rum. rätt (416) ”Medan jag såg på, säger profeten Daniel, sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades.” (Dan 7:9, 10). rätt (416)Så beskriver profeten sin syn om den stora och högtidliga dag, när hela jordens domare skall undersöka människornas liv och karaktär, och då var och en skall få ”efter sina gärningar”. ”Den Gamle av dagar” är Gud, Fadern. Psalmisten säger: ”Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, Gud.” (Ps 90:2). Han som är källan till allt liv, upphovet till alla lagar, leder rättsförhandlingarna. Och heliga änglar som räknas i tusen gånger tusen och tiotusen gånger tiotusen är närvarande vid denna upphöjda domstol. rätt (417) ”I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras.” (Dan 7:13, 14). Den Kristi ankomst som här skildras är inte hans andra ankomst till jorden. Han kommer till den Gamle i himlen för att ta emot herradöme och ära och rike, som skall ges honom när han avslutar sin medlartjänst. Det var denna ankomst, och inte hans återkomst till jorden, som enligt den profetiska förutsägelsen skulle inträffa vid slutet av de 2300 dagarna år 1844. Följd av himlens änglar går vår store Överstepräst in i det allraheligaste, där han träder fram inför Guds ansikte för att utföra den sista delen av sin tjänst för människorna. Han utför en undersökande dom och utför försoning för alla som visar sig ha rätt att få del av dess välsignelser. rätt (417)Den avbildande offertjänsten visar, att endast de som hade kommit fram inför Gud med bekännelse och ånger, och som genom syndoffrets blod hade fått sina synder överförda till helgedomen, hade någon del i tjänsten på försoningsdagen. Så är det också på den sista stora försoningsdagen under den undersökande domen. Bara de som bekänt sig vara Guds barn kommer att få sin sak upptagen till behandling. Domen över de ogudaktiga är ett annat och särskilt verk, som kommer att ske senare. ”Tiden är inne för domen, och den börjar på Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?” (1 Petr 4:17). rätt (417)Domsutslaget kommer att avgöras efter de himmelska böcker, där människors namn och gärningar finns införda. Profeten Daniel säger: ”Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades.” Johannes beskriver i Uppenbarelseboken samma scen och tillägger: ”En annan bok blev öppnad, som är livets bok. Och de döda blev dömda enligt det som var upptecknat i böckerna, efter sina gärningar.” (Upp 20:12, Reformationsbibeln). rätt (417)Livets bok innehåller namnen på alla dem som någonsin har börjat tjäna Gud. Jesus bjöd sina lärjungar: ”Gläd er över att era namn är skrivna i himlen.” (Luk 10:20, Reformationsbibeln). Paulus talar om sina trofasta medarbetare, ”som har sina namn i livets bok” (Fil 4:3). Daniel såg framåt i tiden till ”en tid av nöd, som inte har haft sin like” och förklarade att Guds folk skall bli befriat, ”alla ... som finns uppskrivna i boken”. Och Johannes säger i Uppenbarelseboken att endast de skall få komma in i Guds stad vilkas namn ”är skrivna i livets bok som tillhör Lammet” (Dan 12:1, Upp 21:27). rätt (417) ”En minnesbok” har skrivits inför Gud, i vilken finns upptecknade de goda gärningar som utförts. Den har skrivits ”för dem som fruktar HERREN och ärar hans namn”. (Mal 3:16). Deras trosfyllda ord och deras kärleksgärningar har upptecknats i himlen. Nehemja antyder detta förhållande när han säger: ”Tänk därför på mig, min Gud, och utplåna inte vad jag av kärlek har gjort för min Guds hus.” (Neh 13:14). I Guds minnesbok finns varje rättfärdig gärning förevigad. Varje övervunnen frestelse, allt ont som har övervunnits, varje vänligt och medkännande ord som sagts, har noggrant blivit inskrivet i den. Och varje uppoffrande handling, varje lidande och varje sorg som har burits för Kristi skull, har blivit upptecknad. Psalmisten säger: ”Du håller räkning på mina flyktdagar. Samla mina tårar i din skål, de står ju i din bok.” (Ps 56:9). rätt (418)Efter frihetens lag (418)Varje människas verk tas upp till granskninginför Gud och registreras som trohet eller otrohet. Mitt emot varje namn i himlens böcker finns med fruktansvärd exakthet varje ont ord återgett, varje självisk handling, varje försummad plikt, varje hemlig synd, varje skicklig förställning. Varningar och tillrättavisningar som sänts från himlen och som nonchalerats, förspillda ögonblick, outnyttjade tillfällen, påverkan till gott eller ont med dess långtgående följder, allt har skrivits ned av den registrerande ängeln. rätt (418)Guds lag är den norm efter vilken alla människors liv och karaktär skall prövas i domen. Den vise mannen säger: ”Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till. Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen.” (Pred 12:13, 14). Och aposteln Jakob förmanar sina bröder: ”Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.” (Jak 2:12). rätt (418)De som i domen ”anses värdiga” får del i de rättfärdigas uppståndelse. Jesus sade: ”De som anses värdiga att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda, ... ty som uppståndelsens barn är de lika änglarna och är Guds barn.” (Luk 20:35, 36). Och återigen förklarar han att de som ”har gjort gott skall uppstå till liv” (Joh 5:29). De rättfärdiga döda kommer inte att uppstå förrän efter domen, i vilken de blir räknade värdiga att bli delaktiga av ”uppståndelsen till liv”. Alltså kommer de inte att vara personligen närvarande inför domstolen, när deras sak undersöks och deras öde avgörs. rätt (418)Jesus skall då uppträda som deras medlare för att framlägga deras sak inför Gud. ”Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern - Jesus Kristus som är rättfärdig.” (1 Joh 2:1). ”Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull.” ”Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.” (Heb 9:24, 7:25). rätt (418)När dessa böcker öppnas i domen, får alla de som har trott på Jesus sitt liv undersökt inför Guds åsyn. Man börjar med dem som först levde på jorden. Vår Medlare lägger fram deras sak som har levt under alla efterföljande generationer och slutar med de levande. Varje namn blir nämnt, varje fall blir noggrant undersökt. Namn accepteras och namn förkastas. Om någon har synder antecknade i böckerna som han inte har ångrat och fått förlåtelse för, kommer hans namn att utplånas ur livets bok. Hans goda gärningar som finns nedskrivna i Guds minnesbok kommer att bli utplånade. Herren bekräftade för Mose: ”Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.” (2 Mos 32:33). Och profeten Hesekiel säger: ”Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt ... Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen.” (Hes 18:24). rätt (419)Klädd i ”vita kläder” (419)Människor väntar ofta med det djupaste intresse på avgöranden vid jordiska domstolar. Men detta är endast en ytterst svag bild av det intresse som väcks i himlen, när de namn som är inskrivna i livets bok tas upp för undersökning av hela jordens domare. Den gudomlige Medlaren ber om, att alla som har segrat genom tro på hans blod skall få förlåtelse för sina överträdelser,så att de åter skall få ta sitt Eden-hem i besittning och bli krönta som hans medarvingar till ”det forna herraväldet” (Mika 4:8). Genom sina försök att bedra och fresta människorna hade Satanplanerat att tillintetgöra Guds avsikt med att skapa människan. Men nu ber Kristus om att denna avsikt skall genomföras som om människan aldrig hade fallit i synd. Han ber om att hans folk inte bara skall få förlåtelse och rättfärdiggörelse helt och fullt, utan också att de skall få del av hans härlighet och få sitta med honom på hans tron. rätt (420)Medan Jesus vädjar för dem som har tagit emot hans nåd, anklagar Satan dem inför Gud som överträdare. Den store bedragaren har försökt att få dem att tvivla, så att de skulle förlora förtroendet för Gud och skilja sig från hans kärlek och överträda hans lag. Nu pekar han på deras bristfälliga karaktär och påstår, att de har vanärat sin Återlösare, därför att de inte liknar honom. Han pekar på alla de synder som han har frestat dem att begå. Därför kräver han att de skall erkännas som hans undersåtar. rätt (420)Jesus ursäktar inte deras synder utan hänvisar till deras ånger och tro och gör anspråk på förlåtelse för dem. Han lyfter sina sårade händer upp inför Fadern och de heliga änglarna och säger: Jag känner dem vid namn. Jag har dem upptecknade på mina händer. ”Offer som Gud vill ha är en förkrossad ande, ett förkrossat och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud.” (Ps 51:19). Och till sitt folks åklagare förklarar han: ”HERREN skall straffa dig, Satan. Ja, HERREN skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand ryckt ur elden?” (Sak 3:2). Kristus kommer att klä sina trofasta i sin egen rättfärdighet för att han skall kunna ”ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant” (Ef 5:27, 1917). Deras namn finns kvar inskrivna i livets bok. Om dem har det skrivits: ”De skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga.” (Upp 3:4). rätt (420)På detta sätt kommer löftet i det nya förbundet att fullständigt uppfyllas: ”Jag skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall jag inte mer komma ihåg.” ”I de dagarna och på den tiden, säger HERREN, skall man söka efter Israels missgärning och den skall inte mer vara till, efter Juda synder och de skall inte mer finnas.” (Jer 31:34, 50:20). ”På den tiden skall HERRENS telning bli till härlighet och ära och landets frukt till stolthet och prydnad för den räddade skaran av Israel. Och den som förblir i Sion och lämnas kvar i Jerusalem skall kallas helig, var och en som är upptecknad bland de levande i Jerusalem.” (Jes 4:2, 3). rätt (420)Den undersökande domen och utplånandet av synden skall fullbordasföre Herrens andra ankomst. De döda döms efter det som är skrivet i böckerna. Det är ju inte möjligt att utplåna människorssynder förrän efter det att deras sak har blivit undersökt i den himmelska domstolen. Men aposteln Petrus förklarade uttryckligt, att de troendes synder kommer att utplånas ”och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus” (Apg 3:19, 20). När den undersökande domen har avslutats skall Kristus komma, och han skall ha med sig sin lön för att ge var och en efter hans gärningar. rätt (420)Slutuppgörelsen börjar (421)Vid den tidpunkt som hade fastställts för domen, vid slutet av de 2300 dagarna år 1844, började verket med undersökningen och utplånandet av synden. Alla som någon gång har bekänt sig tro på Kristi namn måste gå igenom denna granskande undersökning. Både levande och döda skall dömas ”efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna” (Upp 20:12). rätt (421)Människorna kommer inte att få förlåtelse för de synder som de inte har ångrat och övergett. Dessa blir inte utstrukna ur böckerna utan står som ett vittnesmål mot syndaren på Guds dag. Han kan ha begått sina onda gärningar i dagens ljus eller i nattens mörker, men de är synliga och uppenbara för Honom som vi har att göra med. Guds änglar har bevittnat varje synd och infört dem i dessa ofelbara domsböcker. Synden kan döljas, förnekas och undanhållas far eller mor, hustru, barn eller kamrater. Ingen utom de skyldiga själva kanske hyserden minsta misstanke om att en orätt har begåtts, men den ligger blottad och uppenbar för de himmelska väsendenasblickar. Nattens djupaste mörker, den mest skickliga förställning räcker inte för att dölja en enda tanke för den Eviges kännedom. Gud har en noggrann förteckning över alla orätta räkenskaper och allohederlig handel. Han låter sig inte bedras av en skenbar fromhet. Han gör inte några misstag i sin bedömning av karaktären. Människor kan kanske låta sig bedrasav dem som är fördärvade i sinnet, men Gud genomskådar all slags förställning och läser människans innersta liv. rätt (422)Hur allvarlig är inte denna tanke. Den ena dagen efter den andra går in i evigheten och bär med sig sin berättelse till de himmelska böckerna. Ord som en gång uttalats och handlingar som en gång är gjorda kan aldrig återkallas. Änglar har skrivit ned både gott och ont. Den mäktigaste erövrare i världen kan inte förändra dessa anteckningar ens fören enda dag. Våra handlingar, våra ord, och även våra hemligaste motiv, allt har sin betydelse vid avgörandet av vårt öde till frälsning eller undergång. Även om vi kanske kan glömma dem kommer de att bära sitt vittnesmål till vårt försvar eller till vår fördömelse. rätt (422)På samma sätt som ansiktsdragen återges med osviklig exakthet på fotografens känsliga film, innehåller dessa böcker däruppe en sann skildring av karaktären. Ändå bekymrar sig många inteför den räkenskap som skall framläggas förde himmelska väsendenas blickar. Om den slöja som döljer den synliga världen för den osynliga kunde avlägsnas, så att människorna kunde se en ängel som skriver ned varje ord och varje handling, som de måste möta på nytt i domen, hur många ord som dagligen blir sagda skulle då inte bli osagda? Hur många handlingar skulle då inte bli ogjorda? rätt (422)I domen kommer man att noga granska hur vi använt oss av varje enskild gåva. Hur har vi använt de gåvor som Herren har lånat oss? Kommer han att få sitt eget tillbaka med ränta när han kommer? Har vi använt de förmågor och krafter som blivit oss anförtrodda, både de andliga och de fysiska, till Guds ära och till välsignelse för världen? Hur har vi använt vår tid, vår penna, vår röst, våra medel, vårt inflytande? Vad har vi gjort för Kristus genom att hjälpa de fattiga, de lidande, de föräldralösa eller änkorna? Gud har gjort oss till förvaltare av sitt heliga Ord. Vad har vi gjort med ljuset och sanningen som anförtrotts oss för att göra människorna visa till frälsning? Enbart bekännelsen att vi tror på Kristus har inget värde. Bara den kärlek som visar sig i gärningar räknas som äkta. Det är endast kärleken som gör en handling värdefull i Guds ögon. Han godkänner och belönar allt som görs av kärlek, oavsett hur litet det är efter mänskligt sätt att bedöma. rätt (422)Människors dolda själviskhet uppenbaras i himlens böcker. Där står allt om försummade plikter mot medmänniskorna, om Frälsarens krav som blivit glömda. Där får de se hur ofta Satan fick den tid, de tankar och de krafter som hörde Kristus till. Det är en sorglig berättelse som änglarna för med sig till himlen. Intelligenta människor som bekänner sig följa Kristus koncentrerar sig på att samla jordiska ägodelar eller att njuta avjordiska nöjen. Pengar, tid och krafter offras på fåfängansoch njutningens altare, men få ögonblick används till bön och studium av Bibeln, till att ödmjuka själen och att bekänna synd. rätt (422)Vi måste själva välja (423)De som vill få del av Frälsarens medlartjänst får inte tillåta något att gripa in i deras förpliktelser att fullborda sin helgelse i gudsfruktan. I stället för att använda de dyrbara timmarna till nöjen, fåfänga och vinningslystnad, bör man använda dem till allvarligt studium av sanningens ord under bön till Gud. Helgedomen och den undersökande domen är det ämne som Guds folk bör ha en klar uppfattning om. Alla behöver personlig kännedom om sin store Översteprästs ställning och verk. Annars blir det omöjligt för dem att tillämpa den tro som är nödvändig i denna tid eller att fullgöra den uppgift som Gud har bestämt för dem. Var och en har att välja mellan att bli räddad eller att gåförlorad. Alla har en sak som tas upp inför Guds domstol. Var och en måste möta den store Domaren ansikte mot ansikte. Hur viktigt är det därför inte att var och en ofta tänker på den högtidliga stund då domstolen samlas och böckerna öppnas. Som Daniel skall varje enskild människa ställas till ansvar för sitt liv vid tidens slut. rätt (423)Själva medelpunkten (423)Den medling som Kristus utför i den himmelska helgedomen är lika nödvändig för frälsningsplanen som hans död på korset. Genom sin död på korset började han det verk som han efter sin uppståndelse for upp till himlen för att fullborda. I tron måste vi därför gå innanför förlåten ”dit Jesus för vår skull gick in och öppnade vägen för oss” (Heb 6:20). Där lyser ljuset från Golgata kors. Där kan vi få en klarare inblick i återlösningens hemlighet. Människors frälsning har fullbordats till en oändlig kostnad från Guds sida. Detta offer tillgodoser Guds överträdda lags högsta krav. Jesus har öppnat vägen till Faderns tron. Genom hans medlartjänst kan alla som kommer till honom i tro frambära sina uppriktiga önskemål inför Gud. rätt (423) ”Den som döljer sina överträdelser går det inte väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.” (Ords 28:13). Om de som döljer eller ursäktar sina fel kunde se hur Satan gläder sig över dem, och hur han hånar Kristus och de heliga änglarna fördessa människors sätt att handla, skulle de skynda sig att bekänna sina synder och avstå från dem. Genom brister i karaktären arbetar Satan för att få fullt herravälde över människans sinne. Han vet att det kommer att lyckas om dessa brister inte övervinns. Därför strävar han ständigt efter att bedra Kristi lärjungar med den ödesdigra lögnen, att det är omöjligt för dem att övervinna. Men Jesus hänvisar till sina sårade händer och sin sönderslagna kropp när han vädjar för dem. Han säger till var och en som vill följa honom: ”Min nåd är nog för dig.” (2 Kor 12:9).”Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” (Matt 11:29, 30). Ingen bör därför betrakta sina fel som obotliga. Gud vill ge tro och nåd för att övervinna dem. rätt (424)Personlig förberedelse (424)De händelser som hör ihop med försoningens fullbordanär allvarliga. De intressen som innefattas i dettaär betydelsefulla. Domen går mot sin avslutning i helgedomen i himlen. I många år har denna dom pågått. Snart - ingen vet hur snart - kommer domstolsförhandlingarna att inrikta sig på de levande. I Guds respektingivande närvaro kommer våra liv att tas upp till granskning. Mer än någonsin tidigare gäller det nu för varje enskild människa att ge akt på Frälsarens förmaning: ”Var på er vakt och håll er vakna, ty ni vet inte när tiden är inne.” (Mark 13:33). ”Om du inte håller dig vaken skall jag komma som en tjuv, och du skall inte veta vilken stund jag kommer över dig.” (Upp 3:3). rätt (425)Det gäller dig (425)De rättfärdiga och de ogudaktiga lever vid denna tid ännu på jorden i sitt dödliga tillstånd. Människorna är upptagnamed att plantera och bygga, äta och dricka. De vet inte någonting om den slutliga och oåterkalleliga dom som har uttalats i helgedomen därovan. Innan floden kom, gick Noa in i arken, och Gud stängde igen om honom och utestängde de ogudaktiga. Under sju dagar fortsatte folket, som inte visste att deras öde hade avgjorts, med sitt sorglösa,nöjeslystna liv och hånade dem som hade varnat för en förestående straffdom. ”Så”, säger Frälsaren, ”skall Människosonens ankomst vara”. (Matt 24:39). Stilla och obemärkt, som en tjuv under natten, kommer det avgörande ögonblick som avgör varje enskild människas öde, när Guds nåd till sist inte längre erbjuds syndiga människor. rätt (425) ”Vaka... så att han inte plötsligt kommer och finner att ni sover.” (Mark 13:35, 36). De människor som blir trötta av att vaka, och vänder sig till världens lockelser, befinner sigverkligen i ett farligt läge. Affärsmännen är upptagna med att jagaefter vinning. Den nöjeslystne roar sig. Modeslavenpryder sig. Kanske hela världens domare just då uttalar denna dom: ”Du är vägd på en våg och funnen vara för lätt.” (Dan 5:27). rätt |