Den stora striden kapitel 41. Från sida 558ren sida tillbaka

Jordens ödeläggelse

(558)Vad händer med jorden när Jesus har hämtat sitt folk och fört de sina till himlen? Jo, i tusen år skall jorden ligga nedbruten och öde. Endast Satan och hans fallna änglar befinner sig då här på jorden. Under dessa tusen år har de gott om tid att tänka igenom sina gärningar. rätt

(558) ”Hennes synder har nått upp till himlen, och Gud har kommit ihåg hennes brott ... Blanda dubbelt åt henne i den bägare, som hon har blandat. Ge henne lika mycket plåga och sorg som hon har skaffat sig ära och lyx. Hon säger i sitt hjärta: Jag sitter som drottning, jag är inte änka och skall aldrig behöva känna någon sorg. Därför skall hennes plågor komma på en enda dag: död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld. Ty mäktig är Herren Gud, han som har dömt henne. Jordens kungar, som har bedrivit otukt med henne och levt i lyx, skall gråta och sörja över henne, ... och säger: Ve, ve, du stora stad, Babylon, du mäktiga stad! På en enda timme kom domen över dig.” (Upp 18:5-10). rätt

(559) ”Jorden köpmän” som har ”blivit rika genom hennes omåttliga lyx”, ”skall stå där på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga: Ve, ve, du stora stad, som var klädd i fint linnetyg, purpur och scharlakan och smyckad av guld, ädelstenar och pärlor. På en enda timme har denna stora rikedom ödelagts.” (Upp 18:11, 3, 15-17). rätt

(559)Sådana är de domar som drabbar Babylon på Guds vredes stora dag. (Se Upp 6:17). Hon harfyllt sitt mått med orättfärdighet.Hennes ödesstund har kommit. Hon är mogen för att förgöras. rätt

(559)När Guds röst befriar hans folk från fångenskapen, blir det ett fruktansvärt uppvaknande för dem som har förlorat allt i livets stora strid. Så länge prövningstiden pågick, lät de sig förblindas av Satans bedrägerier och försvarade sin synd. De rika kände sig stolta över sin överlägsenhet över dem som var mindre gynnade. Men de hade fått sin rikedom genom att överträda Guds lag. De försummade att mätta de svältande, kläda de nakna, att göra rätt och att älska barmhärtighet. De upphöjde sig själva och sökte vinna beröm från sina medmänniskor. Nu har de förlorat allt som gjorde dem stora. De har lämnats utblottade och försvarslösa. Skräckslagna ser de att deras avgudar, som de älskade högre än sin Skapare, läggs i ruiner. De sålde sin själ för jordisk rikedom och världsliga nöjen. De sökte inte att bli rika inför Gud. Resultatet blev att deras liv blev ett misslyckande. Deras nöjen blev bitterhet. Deras skatter multnade bort. Det de samlade ihop under en hel livstid sveptes bort på ett ögonblick. De rika jämrar sig över att derasstorslagna hus har ödelagts och att de har förlorat silver och guld. Men deras klagan tystnar av fruktan för att de själva skall omkomma tillsammans med sina avgudar. rätt

(559)De ogudaktiga är fyllda av ånger, men inte därför att de har syndat mot Gud och sina medmänniskor, utan därför att Gud har segrat. De beklagar resultatet men inte sin ogudaktighet. Om de fick tillfälle skulle de använda alla sina medel för att själva vinna seger. rätt

(559)Världen ser hur de människor som de hånade,förlöjligade och försökte att utplåna går oskadda genom pest, storm och jordskalv. Han som är en förtärande eld för dem som överträder Guds lag, är en trygg tillflykt för sitt folk. rätt

(559)Förkunnaren som har offrat sanningen för att vinna popularitet, ser nu sin undervisnings verkliga natur och inflytande. Det är tydligt att ett allseende öga följde honom, då han stod i talarstolen, gick på gatan eller blandade sig med människorna i deras sysslor. Alla känslor, varje rad som skrivits, varje ord som talats, varje handling som fått människorna att söka tillflykt till lögn har varit ett utsädesom fått spridning. Nu ser han skörden i form av förlorade och förtvivlade människor omkring sig. rätt

(559)Herren säger: ”De tar det lätt med att hela dottern mitt folks skada och säger: 'Allt står väl till, allt står väl till'. Men allt står inte väl till.” ”Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv.” (Jer 8:11, Hes 13:22). rätt

(559) ”Ve över de herdar som fördärvar och skingrar fåren i min hjord! ... Men se, jag skall straffa er för era onda gärningar. Jämra er, ni herdar, och klaga. ... Tiden är inne, då ni skall slaktas och ni skall skingras. ... Ingen tillflykt finns för herdarna, ingen möjlighet att undkomma för hjordens ledare.” (Jer 23:1, 2; 25:34, 35). rätt

(559)Både präster och lekmän ser att de inte harhaft ett rätt förhållande till Gud. De ser att de har gjort uppror mot honom som är upphovet till allarättvisa och rättfärdiga lagar. Åsidosättandet av de gudomliga föreskrifterna gav upphov till tusentals källor av ondska, av strid, hat och orättfärdighet, tills jorden blev ett enda stort slagfält, en fördärvets grop. Detta framställs nu för dem som förkastade sanningen och valde villfarelsen. Ord kan inte beskriva den längtan som de olydiga och otrogna känner efter det som de för evigt har förlorat - det eviga livet. Människor som världen dyrkade på grund av deras begåvning och vältalighet ser nu allt detta i dess rätta belysning. Nu förstår de vad de har förlorat genom överträdelsen. De faller ned för dem som de har föraktat och förlöjligat för deras trohet och bekänner att Gud har älskat dem. rätt

(560)Befrielsens tecken
Människor inser att de har blivit bedragna. De anklagar varandra för att ha fört dem i fördärvet, men alla är överens om att rikta det bittrast möjligafördömandet mot predikanterna. Otrogna herdar har förkunnat behagliga saker. De har fått sina åhörare att upphäva Guds lag och att förfölja dem som höll den helig. I förtvivlan erkänner dessa lärare nu sitt bedrägeriinför världen. Folkmassorna är fyllda av raseri. ”Vi är förlorade”, ropar de, ”och det är ni som har förorsakat vår undergång!” Och nu vänder de sig mot de falska herdarna. De som tidigare beundrade dem mest, förbannar dem nu på det mest fruktansvärda sätt. Samma händer som en gång hängde lagerkransarna om deras halsar höjs nu för att döda dem. Vapnen som skulle döda Guds folk dödar nu deras fiender. Överallt är det strid och blodsutgjutelse. rätt

(560) ”Larmet hörs till jordens ände, ty HERREN går till rätta med hednafolken, han skall döma allt kött. De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet.” (Jer 25:31). Den stora striden har nu pågått i 6000 år. Guds Son och hans himmelska sändebud har stridit mot den Ondes makt för att varna, upplysa och frälsa människorna. Alla har nu fattat sina beslut. De ogudaktiga har fullständigtförenat sig med Satan i hans kamp mot Gud. Tiden har kommit då Gud skall upprätta sin nedtrampade lags auktoritet. Striden gäller nu inte bara Satan utanockså människorna. ”HERREN går till rätta med hednafolken.””De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet.” rätt

(560)Befrielsens tecken har nu satts på dem som ”suckar och jämrar sig över alla de vidrigheter som bedrivs därinne.” Nu går dödsängeln fram. I Hesekiels syn framställs han genom de män som har ”stridshammare” i händerna och till vilka befallningen ges: ”Slå folket. Visa ingen skonsamhet och ha inget förbarmande! Döda åldringar, unga män, unga kvinnor, späda barn och vuxna kvinnor. Ni skall döda för att förgöra, men inte röra någon som har tecknet på sig. Börja vid min helgedom.” Och profeten fortsätter: ”Då började de med de äldste som stod framför tempelhuset.” (Hes 9:1-6.) Ödeläggelsens verk börjar bland dem som har bekänt sig vara folkets andliga ledare. De falska väktarna faller först. Ingen beklagar eller skonar dem. Män, kvinnor och små barn omkommer allesammans. rätt

(560) ”Ty se, HERREN kommer ut ur sin boning för att straffa jordens invånare för deras missgärning. Jorden skall blottlägga sina blodskulder och inte längre dölja sina dräpta.” (Jes 26:21).”Detta är den plåga med vilken Herren skall slå alla de folk som drar ut mot Jerusalem: Han skall låta deras kött ruttna medan de ännu står på sina fötter, deras ögon skall ruttna i sina hålor, och deras tunga skall ruttna i deras mun. Det skall ske på den dagen att HERREN skall sända stor förvirring bland dem. De skall bära hand på varandra, och den enes hand skall lyftas mot den andres.” (Sak 14:12, 13). I den vilda strid som uppstår på grund av deras egna rasande lidelser, och den fruktansvärda utgjutelsen av Guds oblandade vrede, omkommer jordens ogudaktiga invånare - präster och härskare, och folk, rika och fattiga, höga och låga. ”De som på den dagen blir slagna av HERREN skall ligga från jordens ena ände till den andra. Man skall inte hålla dödsklagan efter dem, inte samla upp och begrava dem.” (Jer 25:33). rätt

(561)Han för sitt folk till sin stad
Vid Kristi ankomst utplånas de ogudaktiga. De dödas av hans muns anda och förgörs när han visar sig vid sin ankomst. (Se 2 Tess 2:8). Kristus leder sitt folk till Guds stad, och jorden töms på sina invånare. ”Se, HERREN tömmer jorden och ödelägger den. Han omvälver dess yta och skingrar dess invånare.” ”Jorden blir helt utplundrad och fullständigt ödelagd. Ty HERREN har sagt detta.” (Jes 24:1,3). ”De har överträtt lagarna, de har förvandlat rätten, brutit det eviga förbundet. Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bor där måste lida vad de har förtjänat. Därför förtärs jordens invånare av hetta.” (Jes 24:5, 6, 1917). rätt

(561)Hela jorden ser ut som en avfolkad ödemark. Ruiner av städer och samhällen som har förstörts genom jordbävning, träd som uppryckts med rötterna, och söndertrasade klippblock som kastats upp ur havet eller rivits loss ur själva jorden, ligger spridda över hela jordens yta. Väldiga gropar visar var berg har rivits loss från sina grundvalar. rätt

(562)Sina gärningars frukt
Nu inträffar den händelse som antyddes i den sista, högtidliga tjänsten på försoningsdagen. När tjänsten i det allraheligaste var fullbordad, och Israels synder hade avlägsnats från helgedomen i kraft av syndoffrets blod, blev den bock, som skulle släppas lös, levande framförd inför Herren. Och i folkets närvaro bekände översteprästen över den ”Israels barns alla missgärningar och överträdelser, ja, alla deras synder. Han skall lägga dem på bockens huvud” (3 Mos 16:21).När försoningsverket i den himmelska helgedomen på samma sätt har fullbordats, då kommer Guds folks synder att läggas på Sataninför Gud, de himmelska änglarna och alla de frälsta.Satan kommer att förklaras skyldig till allt det onda som han har fått Guds folk att begå. På samma sätt som den levande bocken sändes ut i ödemarken, kommer Satan att förvisas till jorden, som vid denna tidpunkt är öde, obebodd och en dyster ödemark. rätt

(562)Uppenbarelseboken förutsäger Satans förvisning och det tillstånd av kaos och ödeläggelse som kommer att drabba jorden. Johannes förklarar att detta tillstånd skall fortsätta under tusen år. Efter det att profeten har framställt Herrens andra ankomst och de ogudaktigas tillintetgörande, säger han: ”Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.” (Upp 20:1-3). rätt

(562)Förvirring och mörker
Att uttrycket ”avgrunden” avser jorden i ett tillstånd av förvirring och mörker är uppenbart av andra bibeltexter. Om jordens tillstånd ”i begynnelsen” säger Bibeln att den ”var öde och tom, och mörker var över djupet.” (1 Mos 1:1-2). [Det hebreiska ord som här översatts med ”djupet” har i Septuaginta, den grekiska översättningen av det hebreiska Gamla testamentet, översatts med samma ord som i Upp 20:1-3, nämligen ”avgrunden”.] rätt

(562)Profetian säger oss att jorden åtminstone delvis kommer att återgå till samma tillstånd. Profeten Jeremia såg framåt mot Guds stora dag och förklarade: ”Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, upp mot himlen och där fanns inget ljus. Jag såg på bergen, och se, de bävade och alla höjder vacklade. Jag såg mig om, och se, där fanns ingen människa och alla himlens fåglar hade flytt. Jag såg mig om, och se, det bördiga landet var en öken, alla dess städer ödelagda”. (Jer4:23-26). rätt

(562)Här skall Satan tillsammans med de onda änglarna ha sitt hem under tusen år. Han är begränsad till jorden, och kan därför inte fresta och plåga andra världar som aldrig har syndat. På detta sätt är han bunden. Det finns ingen kvar som han kan använda sin maktmot. Han är helt avskuren från att bedra och ödelägga, det som har varit hans enda glädje i så många hundra år. rätt

(562)När profeten Jesaja ser fram till denna tid, då Satans makt är bruten, ropar han: ”Hur har du inte fallit från himlen, du strålande morgonstjärna! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du folkens förgörare! ... du som sade i ditt hjärta: `Jag vill stiga upp till himlen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; ... göra mig lik den Högste`.Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven. De som ser dig stirrar på dig, de betraktar dig och säger: `Är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva, den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar?`” (Jes 14:12-17, 1917). rätt

(563)Ensam med sitt verk
Under 6000 år har Satans uppror fått ”jorden att darra”. Han har förvandlat ”jordkretsen till en öken och förstört dess städer”. Och han ”frigav” aldrig ”sina fångar”. Under 6000 år har hans fängelse tagit emot Guds folk. Han ville hålla dem kvar där som fångar för alltid, men Kristus har brutit hans bojor och frigett fångarna. rätt

(563)Inte ens de ogudaktiga kan nu nås av Satans makt. Han blir ensam kvar tillsammans med sina onda änglar för att betrakta verkningarna av den förbannelse som synden har åstadkommit. ”Folkens alla konungar ligger allesammans med ära, var och en i sitt vilorum.Men du ligger obegraven och bortkastad lik en förtorkad gren... Du skulle inte såsom de få vila i en grav, ty du fördärvade ditt land och dräpte ditt folk.” (Jes 14:18-20, 1917). rätt

(563)Under tusen år skall Satan vandra omkring på den öde jorden och betrakta följderna av sitt uppror mot Guds lag. Under denna tid lider han intensivt. Ända sedan Satan gjorde uppror har hans ständiga verksamhet hindrat all eftertanke. Nu har han fråntagits sin makt och har fått tid att tänka över hur han har handlat sedan han först gjorde uppror mot himlens regering. Med bävan och skräck väntar han på den fruktansvärda framtiden, då han måste lida för allt det onda som han själv har åstadkommit och straffas för de synder som han fått andra att begå. rätt

(563)Aldrig mer förtryck
Satans fångenskap ger Guds folk fröjd och glädje. Profeten säger: ”På den dag då Herren låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårdaträldom som har varit dig pålagd, då skall du stämma upp denna visa över kungen i Babel (som här representerar Satan), du skall säga: `Vilketslut har inte plågaren fått...! Herren har brutit sönder de ogudaktigas stav, tyrannernas ris, det ris som i grymhet slog folken med slag på slag, och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse.`” (Jes 14:3-6, 1917). rätt

(563)Under de tusen åren mellan den första och den andra uppståndelsen hålls dom över de ogudaktiga. Aposteln Paulus hänvisar till denna dom som följer efter Kristi andra ankomst: ”Fäll därför inte någon dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall lysa upp det som mörkret döljer och avslöja hjärtans tankar och avsikter”. (1 Kor 4:5). Och Daniel förklarar att ”den Gamle kom och domen föll till förmån för den Högstes heliga och tiden var inne då de heliga fick ta riket i besittning” (Dan 7:22).När detta har skett regerar de rättfärdiga som kungar och präster inför Gud. Johannes säger i Uppenbarelseboken: ”Jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma.” ”De skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen åren.” (Upp 20:4, 6). Det är vid denna tid som ”de heliga skall döma världen” (1 Kor 6:2) som Paulus förutsagt. I samarbete med Kristus skall de döma de ogudaktiga. Deras gärningar kommer att jämföras med lagboken, Bibeln, och varje öde kommer att avgöras i överensstämmelse med den. De ogudaktigas straffbestäms efter deras gärningar och skrivs vid deras namn i dödens bok. rätt

(564)Satan och de onda änglarna döms också av Kristus och hans folk. Paulus säger: ”Vet ni inte att vi skall döma änglar?” (1 Kor 6:3). Och Judas förklarar: ”Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist.Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom.” (Jud vers 6). rätt

(564)Vid slutet av de tusen åren kommer den andra uppståndelsen att äga rum. Då kommer de ogudaktiga att uppstå från döden och framträda inför Gud för att få sin dom ”efter vad som stod skrivet i böckerna” (Upp 20:12). Därför står det, efter det att de rättfärdigas uppståndelse har beskrivits: ”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” (Upp 20:5). Jesaja vittnar om de ogudaktiga: ”De skall samlas ihop som fångar i fånggropen, de skall stängas inne i fängelse. Efter lång tid når straffet dem.” (Jes 24:22). rätt

nästa kapitel