Erbjudandet

(325)"Kommen till mig, I alla, som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro."
Kapitlet bygger på Matteusevangeliet 11:28-30. rätt

(325)Dessa tröstande ord riktades till skaran som följde Jesus. Frälsaren hade sagt, att bara genom honom kunde människorna få kunskap om Gud. Han hade talat om sina apostlar som de som fått kunskap om de himmelska sammanhangen. Men han lät ingen känna sig utesluten från hans omsorg och kärlek. Alla som arbetar och känner sig nedtryckta kan komma till honom. rätt

(325)Trots sitt ytterst noggranna iakttagande av religiösa formaliteter bar de skriftlärde och rabbinerna på en känsla av tomhet, som botövningar aldrig kunde tillfredsställa. Skatteindrivare och syndare kunde ge sken av att vara tillfredsställda med det materiella och jordiska, men inom sig kände de tvivel och fruktan. Jesus betraktade de olyckliga och nedtyngda, de vilkas förhoppningar hade grusats och som sökte stilla sin andliga längtan med jordiska glädjekällor. Alla dessa inbjöd han att finna vila hos honom. rätt

(325)Med medkänsla sade han till de arbetstyngda: "Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; så skolen I finna ro för edra själar!” rätt

(325)I dessa ord talar Kristus till varje enskild människa. Vare sig de vet det eller inte, så är alla trötta och nedtyngda. Alla trycks ned av bördor som bara Kristus kan avlägsna. Den tyngsta börda vi bär är syndens börda. Om vi lämnades att själva bära denna börda skulle den krossa oss. Men han som är den syndfrie, har intagit vår plats. "Herren lär allas vår missgärning drabba honom." – Jes. 53:6. Han har burit bördan av vår skuld. Han vill lyfta bördan från våra trötta skuldror. Han vill ge oss ro. Bekymrens och sorgens börda vill han också bära. Han inbjuder oss att kasta alla våra omsorger på honom, därför att han tänker på oss. rätt

(326)Människosläktets "äldre broder" sitter på evighetens tron. Han ser varje enskild människa som vänder sig till honom som sin Frälsare. Han känner av erfarenhet vilka människosläktets svagheter är, vad vi behöver och var styrkan i våra frestelser ligger, eftersom han själv blivit frestad i alla avseenden precis som vi, men utan synd. Han vakar över dig, du ängsliga Guds barn. Blir du frestad? Han vill befria dig. Är du svag? Han vill styrka dig. Känner du dig okunnig? Han vill upplysa dig. Är du sjuk? Han vill bota dig. Herren "bestämmer stjärnornas mängd" och ändå botar han "dem som hava förkrossade hjärtan och deras sår förbinder han". (Ps. 147:4, 3.) "Kommen till mig", är hans inbjudan. Vilka dina bekymmer och svårigheter än må vara, så lägg fram din sak för Herren. Du kommer att bli styrkt till uthållighet. Vägen kommer att öppnas för dig, så att du kan bli befriad från förvirring och svårigheter. Ju mer svag och hjälplös du känner dig, dess starkare kommer du att bli i hans kraft. Ju tyngre dina bördor är, dess mer befriande blir vilan att kunna lägga dem på honom som är bördornas bärare. Den vila som Kristus erbjuder ges på villkor, men dessa villkor är klart uttryckta. De är sådana som alla kan uppfylla. Han talar precis om hur vi kan finna hans vila. rätt

(326)"Tagen på eder mitt ok", säger Jesus. Oket är ett arbetsredskap. Ok läggs på djur som skall arbeta och oket är av avgörande betydelse för att de skall kunna utföra ett effektivt arbete. Genom denna illustration lär oss Kristus att vi har kallats att arbeta och göra tjänst så länge livet varar. Vi skall ta hans ok på oss, så att vi skall kunna bli hans medarbetare. rätt

(326)Det ok som knyter oss till arbetet är Guds lag. Den stora kärlekens lag som uppenbarades i Eden, förkunnades på Sinai, och i det nya förbundet inskrivs den i våra sinnen. Det är den som knyter människorna till Guds vilja i deras uppgift. Om det överlämnades åt oss att följa våra egna benägenheter och gå åt det håll vår vilja skulle leda oss, skulle vi falla i Satans snaror och bli behärskade av hans egenskaper. Därför begränsar Gud oss till sin vilja som är hög, ädel och upplyftande. Han vill att vi tålmodigt och med förstånd skall ta itu med uppdragets plikter. Arbetets ok har Kristus själv burit, då han var människa. Han sade: "Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta." – Ps. 40:9. "Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja som har sänt mig." – Joh.6:38. Kärlek till Gud, iver för hans ära och kärlek till det fallna människosläktet gjorde, att Jesus kom ned till jorden för att lida och dö. Detta var den dominerande kraften i hans liv. Den principen ålägger han oss att följa. rätt

(327)Materiella önskningar förblindar
Det finns många som dignar under en börda av bekymmer och omsorger, på grund av att de försöker följa med i omvärldens standard. De har valt att tjäna den, godtagit dess förvirring, anpassat sig efter dess vanor. Härigenom har deras karaktär tagit skada och deras liv har blivit en börda. För att kunna tillfredsställa ärelystnad och materiella önskningar handlar de mot sina samveten, med följd att deras börda blir än tyngre av samvetsförebråelser. De ständiga bekymren sliter på livskrafterna. Jesus vill att de skall lägga av sig detta träldomsok. Han inbjuder oss att ta på oss hans ok. Han säger: "Mitt ok är milt och min börda är lätt." Han bjuder dem att först söka Guds rike och hans rättfärdighet. Han lovar att allt det som de behöver i detta liv skall de dessutom få. Bekymren gör oss blinda så att vi inte kan urskilja framtiden. Jesus ser emellertid slutet från början. I alla svårigheter kan han skapa en utväg och ge hjälp. Vår himmelske Fader har tusen sätt att sörja för oss som vi inte känner till. De som följer denna enda princip att framför allt annat tjäna Gud och att förhärliga honom, kommer att finna att alla förvecklingar försvinner och att vägen jämnas framför dem. rätt

(328)Ödmjukhet ger ro
"Lären av mig", sade Jesus, "ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; så skolen I finna ro." Vi skall låta oss undervisas av Kristus för att av honom lära saktmod och ödmjukhet. Återlösningen är den process under vilken vi fostras för himmelen. Denna fostran innebär kunskap om Kristus. Den betyder frigörelse från föreställningar, vanor och seder som man har tillägnat sig under inflytande av mörkrets furste. Vi måste frigöras från allt som står i strid med troheten mot Gud. rätt

(328)I Jesu sinne, där det rådde fullkomlig samstämmighet med Gud, var friden fullkomlig. Han blev aldrig övermodig på grund av människors bifall och inte heller modlös som följd av klander eller besvikelse. Under det största motstånd och den mest grymma behandling var han alltid vid gott mod. Men många som bekänner sig följa honom, bär på ängslan och bekymmer, därför att de inte riktigt vågar anförtro sig i Guds hand. De överlämnar sig inte fullständigt åt honom, därför att de viker undan från de följder som ett sådant överlämnande kunde innebära. Men med mindre de överlåter sig fullständigt åt honom, kan de inte finna frid. rätt

(328)Det är egenkärleken som åstadkommer oro. När vi är födda på nytt, kommer vi att "bli så till sinnes som Jesus Kristus var", det som fick honom att förnedra sig själv för att vi skulle kunna bli frälsta. Då kommer vi inte längre att söka efter de främsta platserna. Vi kommer att framför allt vilja sitta vid Jesu fötter och lära av honom. Vi kommer att förstå att värdet av vårt arbete inte består i att vi kan väcka uppseende i världen eller vara aktiva och nitiska i egen kraft. Värdet av vårt arbete står i proportion till den utsträckning i vilken vi tagit emot den helige Ande. Förtröstan på Gud förädlar vårt sinne. "Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar." rätt

(328)Oket skall underlätta
Oket läggs på oxarna för att hjälpa dem att dra lasset och för att göra bördan lättare. Så är det också med Kristi ok. När vår vilja underordnas Guds vilja och vi använder hans gåvor för att bli till välsignelse för andra, kommer vi att finna att livets börda lättar. Den som vandrar på Guds viljas väg, vandrar i sällskap med Kristus och i hans kärlek finner vi vila. Då Moses bad: "Låt mig se dina vägar och lära känna dig", svarade Herren honom: "Skall jag då själv gå med dig och föra dig till ro?" – 2 Mos. 33:13, 14. Och genom profeten gavs detta budskap: "Så sade Herren: 'Ställen eder vid vägarna och sen till, och frågen efter forntidens stigar, frågen vilken väg som är den goda vägen, och vandren på den, så skolen I finna ro för edra själar.'" – Jer. 6:16. Han säger också: "O att du ville akta på mina bud! Då skulle frid tillflyta dig såsom en ström, och din rätt såsom havets böljor." – Jes. 48:18. rätt

(329)De som tar Kristus på hans ord och överlämnar sig åt honom och låter sig ledas av honom, kommer att finna frid och stillhet. Ingenting i denna värld kan göra dem bekymrade när Jesus gläder dem med sin närvaro. I fullkomlig frid finns fullkomlig vila. Herren säger: "Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid, i frid; ty på dig förtröstar han." – Jes. 26:3. Vårt liv kan se ut som en trasslig härva, men när vi överlämnar oss åt vår allvise Gud, kommer han att bygga upp ett livets och karaktärens mönster som kommer att förhärliga honom. Och den vars liv är sådant att det ger uttryck för Kristi härlighet – Kristi väsen – kommer att få gå in i Guds paradis. Ett förnyat släkte skall vandra med honom i vita kläder, ty de har visat sig värdiga. rätt

(329)När vi genom Jesus går in i vilan, börjar himmelen redan här. Vi följer hans inbjudan: "Kom och lär av mig." Genom att komma börjar vi det eviga livet. Himmelen är ett oupphörligt närmande till Gud genom Kristus. Ju längre vi uppehåller oss i himmelens salighet, dess mer härlighet kommer vi att få avslöjad för oss. Ju mer vi uppnår av Guds gemenskap, dess större kommer vår lycka att bli. När vi vandrar tillsammans med Jesus i detta liv kommer vi att fyllas av hans kärlek och finna tillfredsställelse i hans närhet. Allt det som människonaturen kan ta emot kommer vi att få redan här. Men vad är väl detta i jämförelse med det som väntar härefter? "Därför stå de inför Guds tron och tjäna honom, dag och natt, i hans tempel. Och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. 'De skola icke mer hungra och icke mer törsta, och salens hetta skall icke träffa dem, ej eller eljest någon brännande hetta.' Ty lammet, som står mitt för tronen, skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och 'Gud skall avtorka alla tårar från deras ögon'." – Upp. 7:15-17. rätt

nästa kapitel