| Vägen till mognad kapitel 11. Från sida 118. Från sida 102 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(118) "Tala till jorden, hon må undervisa dig." (Job 12:8) rätt (118)Jesus, den store Läraren, tog med sig sina åhörare ut i naturen för att de skulle lyssna på vad allt det som han har skapat hade att säga, och när de blev mottagliga, hjälpte han dem att dra andliga lärdomar av det som de såg. De liknelser han så gärna använde i sin undervisning visar hur öppen han var för naturens påverkan och hur glad han var över att kunna dra andliga lärdomar från vardagslivet. rätt (118)Fåglarna i luften, liljorna på marken, såningsmannen och säden, herden och fåren -sådant använde Jesus för att illustrera sina eviga lärdomar. Han hämtade också sina illustrationer från vardagslivet och använde erfarenheter som hans åhörare kände igen: surdegen, den gömda skatten, pärlan, fisknätet, det förlorade myntet, den förlorade sonen, huset på klippan och huset på sanden. I hans undervisning fanns det något av intresse både för intellektet och hjärtat. Han lyste upp vardagslivet och människorna kände sig upplyfta, när de blev påminda om det andliga och osynliga och när de slapp att bara slita och släpa utan att kunna ägna sig åt djupare tankar. rätt (118)Det är så vi borde undervisa. Barnen bör få se uttryck för Guds kårlek och vishet i naturen. Tanken på honom hör med fågeln och blomman och trädet. I allt bör barnen se att det också finns något osynligt. Alla händelser i livet kan bli ett sätt för Gud att lära oss något. rätt (119)När barnen på så sätt lär sig att dra lärdomar av naturen och sina erfarenheter i livet, visar det sig att samma lagar som styr naturen och det som händer där också styr oss. Naturlagarna har kommit till för vårt bästa, och det är bara när vi följer dem som vi kan bli riktigt lyckliga och framgångsrika. rätt (119)Tjänandets lag (119)Samtidigt som allt i naturen på så sätt bidrar till att ge världen liv, tryggar det också sitt eget liv. "Ge, så skall ni få." Luk 6:38. De orden finns lika mycket i naturen som i Bibeln. rätt (119)När sluttningarna och slätterna öppnar en kanal för fjällbäcken att nå havet, får de hundrafalt igen. Bäcken som sjunger på sin väg, lämnar efter sig sköna gåvor och fruktbarhet. Genom fälten som blivit brända och bruna av sommarhettan syns ett streck av grönska längs bäckens våg. Alla ståtliga träd, alla knoppar, alla blommor vittnar om den belöning Gud ger åt alla som berättar om hans nåd för världen. rätt (120)Så i tro (120) "Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet." Mark 4:26-28. rätt (120)Inne i kornet finns en växtprincip som Gud själv lagt dit. Och ändå skulle kornet i sig självt, om det fick ligga orört, inte ha kraft att börja växa. Människorna har sin del i att sätta igång groningsprocessen hos kornet, men det kommer en tidpunkt, då de inte längre kan göra något. De måste lita på Gud som förenat sådden och skörden med sin allsmäktiga kraft. rätt (120)Det finns liv i kornet och kraft i jorden, men om kornet inte får del av den kraften dag och natt, kommer det inte att ge någon skörd. Regnskurarna måste friska upp de törstiga åkrarna, solen måste ge dem värme, energi måste ledas till det begravda kornet. Det liv Skaparen gett det .1 kan bara han framkalla. Det är Guds kraft som gör att korn I gror och växter utvecklas. rätt (120) "Utsädet är Guds ord." "Liksom jorden låter sina växter spira fram och en trädgård sin sådd växa upp, så skall Herren, Herren låta rättfärdighet växa upp och lovsång.” Luk 8:11; Jes 61:11. Det är likadant med den jordiska som med den andliga sådden: den enda kraft som kan framkalla liv kommer från Gud. rätt (121)Den som sår gör det i tro. Hemligheten om hur kornet gror och spirar känner han inte till, men han litar på att Gud kan få växtligheten att grönska. Han kastar ut kornet och förväntar sig att han ska kunna samla in många gånger så mycket i en rik skörd. På samma sätt ska föräldrar och lärare utföra sitt arbete. Då kan de vänta sig skörd av det de sår. rätt (121)Spirar genom Andens påverkan (121)Vi har inte mindre tro när vi litar på Guds försäkran och sprider vår andliga sådd: "Så skall det också vara med ordet som utgår ur min mun: det skall inte vända tillbaka till mig fåfängt, utan att ha verkat vad jag vill och utfört det som jag hade sänt ut det till." "De går ut gråtande och bär sitt utsäde, de kommer åter med jubel och bär sina kärvar." Jes 55:11; Ps 126:6. rätt (121)När kornet gror representerar det början på det andliga livet, och växtens utveckling är en bild av hur karaktären utvecklas. Utan tillväxt blir det inget liv. Plantan måste antingen växa eller dö. Karaktären växer stilla och omärkligt men ändå ständigt precis som plantan. På varje nivå i vår utveckling kan vi uppnå full mognad, och om vi följer Guds avsikt med oss kommer vi att gå framåt hela tiden. rätt (122)Plantan växer därför att Gud ger den allt det som den behöver för att uppehålla livet. På samma sätt växer vi andligt när vi samarbetar med Gud. Som plantan slår rot i jorden, ska vi slå rot i Jesus. Som plantan tar emot solsken, dagg och regn, ska vi ta emot den helige Ande. Om vi håller oss till Jesus, kommer han till oss "lik ett regn, lik ett vårregn, som vattnar jorden." Som rättfärdighetens sol kommer han att lysa över oss "med läkedom under sina vingar." Vi ska "blomstra som en lilja". Vi ska" åter få odla säd och skall grönska som vinträd." Hos 6:3; Mal 4:2; Hos 14:6,8. rätt (122)Söker skörd (122)Plantans långsamma utveckling från frö är en praktisk illustration i barnuppfostran. "Först strå, så ax, så moget vete i axet." Mark 4:28. Jesus som berättade liknelsen har. skapat de små fröna, gett dem värdefulla egenskaper och skapat lagar som styr tillväxten. Och det han lärde fol i sin liknelse märktes i hans eget liv. Han, himlens majestät, i härlighetens kung, blev ett litet barn i Betlehem och en tid var han ett hjälplöst litet barn i sin mors vård. I sin barndom talade och handlade han som ett barn, han hedrade sina föräldrar och gjorde villigt det som de bad honom om. Men från och med den tid då hans förstånd började märkas, växte han ständigt i nåd och i kunskap om det som var sant och riktigt. rätt (123)Föräldrar och lärare bör ha som mål att ungdomarna ska utvecklas så att de vid varje steg i livet kan visa det bästa som hör till just den åldern och utvecklas naturligt som växter i en trädgård. rätt (123)De små ska fostras i barnslig enkelhet. De ska uppfostras till att nöja sig med att gärna hjälpa till och med de glädjeämnen och erfarenheter som hör till deras ålder. Barndomen motsvarar strået i liknelsen och strået har en alldeles egen skönhet. Vi får inte tvinga barnen till brådmognad utan i största möjliga mån hjälpa dem att behålla den friskhet och charm som hör till de första åren. Ju tystare och lugnare barnens liv är, ju friare från konstlade sinnesrörelser och ju närmare kontakt med naturen de har, desto bättre är det för deras fysiska och intellektuella vakenhet och deras andliga styrka. rätt (123)Samarbetar med Jesus (123)Det är också ett under att han ständigt mättar miljoner människor ur jordens kornbod. Han ber oss människor att samarbeta med honom och förvara säden och baka brödet, men vi blir så engagerade i det att vi förlorar Gud ur sikte. Hans kraft tillskrivs naturen eller människornas inverkan, och alltför ofta missbrukar vi hans gåvor i själviska syften så att de blir en förbannelse i stället för en välsignelse. Gud vill ändra på allt det. Han vill att vårt tröga sinnelag ska vakna till liv och se hans tålamod och godhet och att hans gåvor ska bli till sådan välsignelse för oss som han planerat. rätt (124)Det är Guds ord och hans liv som ger säden liv, och när vi äter den får vi del av det livet som gåva. Det vill Gud att vi ska förstå. Han vill att vi till och med i vårt dagliga bröd ska se hans verk och få större gemenskap med honom. rätt (124)Naturen bedrar ingen (124)Detsamma gäller också i hög grad på det andliga området. Det är med sitt yttre sken och inte med det som verkligen sker som det onda går framåt. Ett barn som skolkar från skolan, en tonåring som är lat i sina studier, en tjänsteman eller lärling som inte bevakar sin arbetsgivares intressen, en affärsman som inte är trogen mot sitt höga ansvar, kanske berömmer sig av att så länge deras felaktiga handlingar inte märks, är det de som har vunnit fördel. Men så är det inte. De bedrar sig själva. Livets skörd är vår karaktär och det är detta som avgör vår framtid både nu och i det kommande livet. rätt (125)Skörden visar vilket slags korn vi sår. Alla korn bär frukt av samma art som det korn som såddes. Det är likadant med de karaktärsdrag vi så envist håller fast vid. Själviskhet, egenkärlek, självuppskattning, och njutningslystnad fortplantas och slutet blir elände och fördärv. "Den som sår i sitt kött skall skörda förgängelse ur köttet, men den som sår i anden skall skörda evigt liv ur anden." Gal 6:8. Kärlek, medlidande och vänlighet ger frukt i form av välsignelse och en skörd som inte kan förstöras. rätt (125)Vid skördetiden har säden mångdubblats. Ett enda vetekorn förökas vid upprepad sådd och kan till slut täcka en hel åker med gyllene kärvar. Så omfattande kan ett enda liv och till och med en enda handling bli. rätt (125)Vilka kärlekshandlingar minnet av den balsam som kvinnan smorde Jesus med, har lett till i många hundra år! Vilka otaliga gåvor den namnlösa änkans gåva har inbringat till Guds verk, hon som "lade ner två kopparslantar, alltså några ören"! Mark 12:42. rätt (125)Liv genom död (125)Herren säger: "Sälla är då ni som får så vid alla vatten." Jes 32:20. Att så vid alla vatten innebär att ge till alla som _över vår hjälp. Det kommer inte att göra oss fattiga. "Den som sår rikligt får en riklig skörd." När lantbrukaren sår säden mångdubblar han den. När vi ger gåvor, ökar vi våra välsignelser. Guds löfte försäkrar oss om att vi ska ha tillräckligt och att vi ska kunna fortsätta att ge. rätt (125)Och än mer: när vi ger bort av våra välsignelser här i livet, kommer mottagarnas tacksamhet att förbereda dem på att ta emot andliga sanningar och en skörd för evigheten mognar. rätt (126)När Jesus sprider ut säden över jorden representerar det hans offer för oss. "Om vetekornet inte faller i jorden och dör," säger han, "förblir det ett ensamt korn. Men om det dör, ger det rik skörd." Joh 12:24. Det är bara Jesu offer (sädeskornet) som kan bära frukt för Guds rike. Enligt växtrikets lagar är livet en följd av hans död. rätt (126)Likadant är det för alla som bär frukt som Jesu medarbetare: egenkärlek och själviska intressen måste ge vika, livet måste läggas i världens behovsfåra. Men lagen om självuppoffring är också lagen om självbevarelse. Lantbrukaren bevarar sin säd genom att sprida ut den. Påsamma sätt bevarar vi det liv som vi frikostigt ger, när vi tjänar Gud och människor. rätt (126)Sädeskornet dör och spirar till nytt liv. Här finns en lärdom om uppståndelsen. Om människokroppen som läggs i graven för att förmultna har Gud sagt: "Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet." 1 Kor 15:42, 43. rätt (126)Undervisning på ett praktiskt sätt (127)Ungdomarna bör få lära sig på liknande sätt. Det finns alltid lärdomar vi kan dra från jordbruket. Ingen slår sig ner på ett bart stycke land i förhoppning om att det ska ge skörd. Det kräver ihärdigt och hårt arbete att förbereda jorden, så fröna och sköta plantorna. Så är det också med den andliga sådden. Hjärtats trädgård måste vårdas och jorden måste brytas upp genom ånger. Det onda som växer kväver de goda fröna och måste dras upp. Eftersom bara hårt arbete kan återvinna en jord som blivit övervuxen med törnen, kan vi bara övervinna hjärtats onda böjelser med uppriktiga ansträngningar i Jesu namn och i hans kraft. rätt (127)Skatter vi knappt drömt om (128)När man sköter sina växter väl och har tålamod och är uppmärksam på detaljer, får man en mycket viktig träning. Den ständiga kontakten med hemligheterna i livet och skönheten i naturen liksom den försiktighet som krävs när vi tar hand om de vackra föremålen i Guds skapelse, brukar väcka våra tankar och förfina och upphöja karaktären. De lärdomar vi kan dra förbereder oss på att umgås mer framgångsrikt med andra. rätt |