Adventbudskapet kapitel 19. Från sida 35.     Från sida 69 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Förberedelse för ändens tid

(35)I Oswego, New York, den 7 september 1850, visade Herren mig att ett stort verk måste utföras för hans folk innan de kan bestå i striden på Herrens dag. Min uppmärksamhet riktades på dem som påstår sig vara adventister, men som förkastar sanningen för vår tid. Jag såg att de var på väg att falla sönder och att Herrens hand var mitt ibland dem för att splittra och skingra dem nu i skördetiden, för att de dyrbara ädelstenarna bland dem, som förut hade blivit vilseledda, skulle få upp ögonen och se sitt sanna tillstånd. Då nu Herrens budbärare förkunnar sanningen för dem är de beredda att lyssna och se dess skönhet och harmoni. De lämnar då sin tidigare gemenskap och sina villfarelser och tar emot den dyrbara sanningen, samt ställer sig där de kan ge uttryck för sin ståndpunkt.rätt

(35)Jag såg att de som motarbetar Herrens sabbat inte kunde hänvisa till Bibeln för att visa att vårt ställningstagande är fel (2 Mos. 20:10). I stället angriper de och talar illa om deras karaktärer som tror på sanningen och lär ut den. Många som en gång var samvetsgranna, och som älskade Gud och hans Ord har, genom att förkasta sanningens ljus, blivit så förhärdade att de inte längre har några betänkligheter mot att baktala och falskt anklaga dem som älskar den heliga sabbaten. Detta gör de för att skada deras inflytande som utan rädsla framhåller sabbaten. Men det kommer inte att hindra Guds verk. I själva verket öppnar dessa sanningshatares agerande ögonen på några. Varenda ädelsten skall hämtas fram och samlas in, eftersom Herren har sträckt ut sin hand för att rädda en kvarleva, och han kommer att slutföra sitt verk i härlighet.rätt

(35)Vi som tror på sanningen skall vara mycket försiktiga att inte ge minsta anledning till att det goda vi gör skall bli föremål för klander. Vi borde se till att varje steg vi tar är i harmoni med Bibeln, eftersom de som hatar Guds bud kommer att glädja sig åt varje felsteg och misstag som vi gör, precis som de ogudaktiga gjorde år 1843.rätt

(35)Den 14 maj 1851 såg jag Jesu underbara skönhet. Då jag såg hans härlighet kunde jag inte tänka mig att jag någonsin mer skulle skiljas från honom. Jag såg ett ljus gå ut från den härlighet som omstrålade Fadern. Då det närmade sig mig darrade jag i hela kroppen, och var övertygad om att det skulle förinta mig om det kom nära mig. Men ljuset passerade förbi mig. Efter denna erfarenhet hade jag fått en liten föreställning om hur stor och fruktansvärd den Gud är som vi har att göra med. Jag insåg då vilka dunkla begrepp några har av Guds helighet. Hur ofta vanärar de inte hans heliga namn utan att förstå att det är Gud, den store och fruktansvärde Guden som de talar om. Det är många som i bönen använder vårdslösa och ovidkommande uttryck, vilka bedrövar Herrens kärleksfulle Ande och är orsak till att deras böner utestängs från himlen.rätt

(35)Jag såg vidare att många inte inser hur de måste bli för att kunna leva inför Herrens åsyn utan en överstepräst i helgedomen under nödens tid. De som tar emot den levande Gudens insegel och får beskydd under nödens tid måste återspegla Jesu bild fullständigt.rätt

(35)Jag såg att många försummade förberedelsen som är så nödvändig. De såg i stället fram mot ”vederkvickelsens tid” och ”särlaregnet” och menade att detta skulle göra dem lämpliga att bestå på Herrens dag och leva inför hans åsyn. Åh, hur många såg jag inte som var utan beskydd under nödens tid! De hade försummat den nödvändiga förberedelsen, och kunde därför inte ta emot ”vederkvickelsen” som alla måste ha för att kunna leva inför en helig Gud.rätt

(35)De människor som är villiga att tro att deras tillstånd är långt bättre än det verkligen är, och som inte bryr sig om att bli omformade av profeterna och rena sig genom att lyda hela sanningen kommer när plågorna faller, att inse att de hade behövt bli tillhuggna och tillpassade för byggnaden. Men då finns det ingen tid till det och ingen Medlare ber för dem inför Fadern.rätt

(36)Före denna tid har det fruktansvärt allvarliga påbudet blivit utfärdat: ”Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig” (Upp. 22:11).rätt

(36)Jag såg att ingen kunde få del av ”vederkvickelsen” om de inte vinner seger över varje synd, över stolthet, själviskhet, kärlek till världen och över varje felaktigt ord eller handling. Vi måste därför komma allt närmare Herren och uppriktigt söka den förberedelse som är nödvändig för att kunna bestå i striden på Herrens dag. Må var och en komma ihåg att Gud är helig och att inga andra än heliga varelser kan bo i hans närhet.rätt

nästa kapitel