Adventbudskapet kapitel 20. Från sida 36.     Från sida 72 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Bön och tro

(36)Jag har ofta sett att Herrens barn i alltför hög grad försummar bönen, särskilt enskild bön. Många utövar därför inte den tro som det är deras förmån och plikt att utöva. Ofta väntar de på den känsla som bara tron kan ge. Men känsla är inte tro. De två är distinkt åtskilda. Vår uppgift är att utöva vår tro, medan känslan av glädje och välsignelse ges av Gud. Guds nåd kommer in i själen genom den levande trons kanal, en tro som det står i vår makt att utöva.rätt

(36)Sann tro griper tag i och gör anspråk på den utlovade välsignelsen innan den har förverkligats och förnummits Vi måste sända upp vår begäran i tro innanför den andra förlåten, och låta vår tro gripa tag i den utlovade välsignelsen samt göra anspråk på den som vår. Vi skall sedan tro att vi har fått välsignelsen, eftersom vår tro har gripit tag i den och den enligt Ordet är vår. ”Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det , så skall det vara ert” (Mark. 11:24).rätt

(36)Detta är tro, sann tro att vara förvissad om att vi fått välsignelsen, till och med innan vi har erfarit den. När vi fått och åtnjutit den utlovade välsignelsen har tron bytts i åskådning. Men många föreställer sig att de har mycket tro då de får ett stort mått av den Helige Ande, och tror att de inte kan ha tro om de inte känner Andens kraft. Sådana personer förväxlar tron med den välsignelse som kommer genom tron. Den rätta tiden att utöva tro är när vi känner oss utblottade på Anden. Det är när mörka, tjocka moln tycks täcka över sinnet som vi ska låta den levande tron tränga igenom mörkret och skingra molnen. Sann tro vilar på löftena som finns i Guds Ord, och bara de som lyder Ordet kan göra anspråk på dessa underbara löften. ”Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det” (Joh. 15:7). ”Och vad vi än ber om, det får vi av honom, ty vi håller hans bud och gör det som gläder honom” (1 Joh. 3:22).rätt

(36)Vi bör ägna mycket tid åt bön i vår ensamhet. Kristus är vinstocken och vi är grenarna. Om vi vill växa och frodas måste vi ständigt ta sav och näring från det levande vinträdet. Skilda från vinträdet har vi ingen kraft.rätt

(36)Jag frågade ängeln varför det inte fanns mer tro och kraft i Israel. Han svarade: ”Ni släpper Herrens arm alldeles för lätt. Lägg ivrigt fram era böner inför tronen och håll ut i stark tro. Löftena är tillförlitliga. Tro att ni har fått det ni bett om så skall ni få det”. Min uppmärksamhet riktades sedan på Elia. Han var underställd samma villkor som vi, men han bad allvarligt och hans tro höll provet. Sju gånger bad han till Herren och till slut visade sig molnet. Jag såg att vi hade tvivlat på löftenas tillförlitlighet och hade sårat Herren genom vår brist på tro. Ängeln sade: ”Ta på dig rustningen och tag framför allt trons sköld. Den kommer att skydda hjärtat, som är själva livet, mot den ondes brinnande pilar”. Om fienden kan få de modfällda att flytta blicken från Jesus till sig själva och få dem att tänka på sin egen ovärdighet i stället för på Jesu värdighet, hans kärlek, hans förtjänster och hans stora barmhärtighet, kommer han att ta trons sköld ifrån dem och uppnå sina syften. De kommer då att sakna skydd mot hans förödande frestelser. De svaga bör därför se på Jesus och tro på honom. Sedan kan de utöva tro.rätt

nästa kapitel