Adventbudskapet kapitel 37. Från sida 72.     Från sida 153 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Kristi första ankomst

(72)Jag blev förd tillbaka till den tid, när Jesus tog på sig människans natur, förnedrade sig själv som människa och uthärdade Satans frestelser.rätt

(73)Hans födelse saknade all världslig prakt. Han föddes i ett stall och lades i en krubba. Ändå blev han mycket mer ärad vid sin födelse än någon annan människa. Änglar från himlen underrättade herdarna om Jesu ankomst, och ljus och härlighet från Gud följde deras vittnesbörd. Den himmelska härskaran spelade på sina harpor och ärade Gud. Jublande förebådade de Guds Sons ankomst till en fallen värld för att utföra återlösningsverket. Genom hans död skulle människan få frid, lycka och evigt liv. Gud hedrade sin Sons ankomst och änglarna tillbad honom.rätt

(73)Guds änglar svävade över platsen där Jesus döptes, och den Helige Ande sänkte sig ner i en duvas skepnad och lyste på honom. Medan folkets uppmärksamhet var fäst på honom i förundran, hördes Faderns röst från himlen säga: ”Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje” (Matt. 3:17).rätt

(73)Johannes var inte säker på att det var Frälsaren som kom för att bli döpt av honom i Jordan, men Gud hade lovat honom ett tecken genom vilket han skulle känna igen Guds Lamm. Tecknet var den himmelska duvan som vilade över Jesus och Guds härlighets sken som omstrålade honom. Johannes pekade på Jesus och ropade med hög röst: ”Se Guds Lamm, som tar bort världens synd!” (Joh. 1:29).rätt

(73)Johannes underrättade sina lärjungar om att Jesus var den utlovade Messias, världens Frälsare. Eftersom Johannes verksamhet led mot sitt slut, uppmanade han sina lärjungar att rikta sin uppmärksamhet på Jesus och följa honom som den store Läraren. rätt

(73)Johannes liv var fyllt av bedrövelse och självförnekelse. Han förebådade Kristi första ankomst, men fick inte se hans underverk och glädja sig över den kraft som han utövade. När Jesus skulle börja sin verksamhet som lärare, visste Johannes att han själv måste dö. Hans röst hördes sällan, utom i ödemarken. Han levde ensam. Han stannade inte i sin faders familj, för att glädja sig åt gemenskapen med den, utan lämnade den för att kunna utföra sitt uppdrag. Stora folkskaror lämnade de hektiska städerna och byarna för att gå ut i ödemarken och lyssna på den märklige profeten. Johannes satte yxan till roten på trädet. Han tillrättavisade synd utan rädsla för följderna och förberedde vägen för Guds Lamm.rätt

(73)Herodes blev påverkad av Johannes kraftfulla och skarpa vittnesbörd. Djupt intresserad frågade han vad han måste göra för att bli hans lärjunge. Johannes kände till att han tänkte gifta sig med sin brors hustru medan brodern ännu levde, och troget gjorde han klart för Herodes att det var olagligt. Men Herodes ville inte göra några uppoffringar. Han gifte sig med broderns hustru, och genom hennes påverkan greps Johannes och låstes in i fängelse. Herodes hade emellertid för avsikt att befria honom. Medan Johannes satt inspärrad fick han, genom sina lärjungar, höra om Jesus mäktiga gärningar. Han kunde inte själv lyssna till Jesu underbara ord, men lärjungarna berättade om dem och tröstade honom med det de hade hört. Men snart blev Johannes halshuggen genom Herodes hustrus inflytande. rätt

(73)Jag såg att den mest oansenlige av Jesu lärjungar, som såg de under han gjorde och hörde hans trösterika ord, var större än Johannes döparen. Det innebar att de var mer upphöjda och ärade och hade mer glädje i sina liv.rätt

(73)Johannes kom i Elias ande och kraft för att förkunna Jesu första ankomst. Min uppmärksamhet riktades ned genom tiderna till de yttersta dagarna och jag såg att Johannes representerade dem som, i Elias ande och kraft, skulle förkunna vredens dag och Jesu andra ankomst.rätt

(73)Efter sitt dop i Jordan fördes Jesus av Anden ut i ödemarken för att frestas av Djävulen. Den Helige Ande hade förberett Kristus för dessa särskilt svåra frestelser. I fyrtio dagar frestades han av Satan, och under den tiden åt han ingenting. Allt omkring honom var så obehagligt, att den mänskliga naturen ryggade tillbaka. Han levde bland vilda djur och Djävulen i en övergiven, ödslig trakt. Guds Son blev blek och utmärglad av fastan och lidandet, men hans väg var utstakad och han måste fullfölja det verk han kom för att utföra.rätt

(74)Eftersom Guds Son hade utblottat sig själv och blivit en människa, utnyttjade Satan hans lidanden och gjorde förberedelser för att ansätta honom med många frestelser, i förhoppning att vinna seger över honom. Satan kom med följande frestelse: ”Är du Guds Son, så befall, att den här stenen blir bröd” (Luk. 4:3). Han försökte förmå Jesus att använda sin gudomliga makt och därmed bevisa att han var Messias. Jesus svarade lugnt: ”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd utan varje ord som utgår från Guds mun” (Matt. 4:4).rätt

(74)Satan försökte få igång en diskussion med Jesus om han var Guds Son eller inte. Han pekade på Jesu svaga, plågade tillstånd och skröt om att han var starkare än honom. Men de ord som hade uttalats från himlen: ”Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje” (Matt. 3:17), var tillräckliga för att uppehålla Jesus genom alla hans lidanden. Jag såg att det inte ingick i Jesus uppgift att övertyga Satan om sin makt, eller visa honom att han var världens Frälsare. Satan hade tillräckliga bevis för Guds Sons upphöjda ställning och auktoritet. Hans ovilja att erkänna Kristi auktoritet hade stängt honom ute från himlen.rätt

(74)För att visa sin makt förde Satan Jesus högst upp på tempelmuren i Jerusalem och frestade honom att bevisa att han var Guds Son genom att kasta sig ned från den svindlande höjden. Satan citerade de inspirerade orden: ”Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten” (Matt. 4:6). Men Jesus svarade honom: ”Det står också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud” (Matt. 4:7). Satan ville få Jesus att missbruka Faderns nåd genom att riskera sitt liv innan han hade fullbordat sin mission. Han hade hoppats att frälsningsplanen skulle misslyckas, men planen var för fast grundad för att Satan skulle kunna fördärva eller rubba den.rätt

(74)Kristus är ett föredöme för alla kristna. När de frestas eller då deras rättigheter ifrågasätts, skall de bära det med tålamod. De skall inte känna att de har rätt att be Herren visa sin makt så att de kan vinna seger över sina fiender, om inte Gud direkt kan bli ärad och förhärligad genom detta. Om Jesus hade kastat sig ned från templets murar hade det inte förhärligat Gud, eftersom ingen utom Satan och Guds änglar hade blivit vittnen till det. Att förevisa Herrens makt för sin bittraste fiende skulle betraktats som att fresta Gud. Det skulle ha varit att ge efter för honom som Jesus kom för att besegra.rätt

(74)”Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: ’Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig’. Då sade Jesus till honom: ’Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna’ ” (Matt. 4: 8-10).rätt

(74)Satan framställde världens riken för Jesus i deras mest tilldragande färger. Om han där bara ville falla ned och tillbe honom skulle han erbjuda sig att överlämna sina krav på att besitta jorden. Om frälsningsplanen skulle bli genomförd och Jesus skulle dö för att återlösa människan, visste Satan att hans makt skulle begränsas och till slut bli tagen ifrån honom, och att han skulle bli krossad. Därför hade han planerat att, om möjligt, förhindra det stora verk som hade blivit påbörjat av Guds Son. Om återlösningsplanen för människan skulle misslyckas, kunde Satan behålla det rike han gjorde anspråk på. Han smickrade sig själv med att, om han lyckades, skulle han regera i opposition mot himlens Gud.rätt

(74)Satan jublade när Jesus lade ifrån sig sin makt och härlighet och lämnade himlen. Han trodde att han nu hade Guds Son i sin makt. Det heliga paret i Eden hade varit så lätt att fresta att han därför hoppades att även besegra Guds Son med sin sataniska makt och list. Därigenom skulle han rädda sitt eget liv och rike. Om han kunde fresta Jesus att göra avsteg från sin Faders vilja, så skulle syftet vara uppnått. Men Jesus mötte Frestaren med tillrättavisningen: ”Gå bort, Satan!” Han skulle bara tillbe sin Fader.rätt

(75)Satan påstod att jordens riken tillhörde honom och antydde för Jesus att allt hans lidande kunde besparas honom. Han behövde inte dö för att få denna världens riken. Om han ville tillbe honom skulle han få alla jordens riken och äran att regera över dem. Men Jesus var orubblig. Han visste att den tid skulle komma när han, genom sitt eget liv, skulle återlösa riket från Satan och att, efter ännu en tid, allt i himlen och på jorden skulle underställas honom. Han valde ett liv i lidande och en fasanfull död, vilket var den väg hans Fader hade fastställt för att han skulle bli en laglig arvtagare till jordens riken, och få dem som en evig egendom. Satan skulle också bli överlämnad i hans händer för att förintas genom döden och aldrig mer plåga Jesus och de heliga i härligheten.rätt

nästa kapitel