Adventbudskapet kapitel 6. Från sida 18.     Från sida 36 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Beseglingen

(18)Vid början av den heliga sabbaten den 5 januari 1849 var vi samlade till bön tillsammans med broder Beldens familj i Rocky Hill, Connecticut. Medan vi bad kom den Helige Ande över oss, och jag blev i en syn förd in i det allra heligaste där jag såg att Jesus fortfarande höll förbön för Israel. Nedtill på hans klädnad fanns en bjällra och ett granatäpple. Jag såg att Jesus inte skulle lämna det allra heligaste förrän varenda människas öde var avgjort, antingen till frälsning eller undergång. Guds vrede kunde inte utgjutas förrän Jesus hade fullbordat sin tjänst i det allra heligaste, tagit av sig sin prästerliga skrud och iklätt sig hämndens klädnad. Då kommer Jesus att lämna sin plats mellan Fadern och människorna, och Gud kommer inte längre att tiga, utan skall utgjuta sin vrede över dem som har förkastat hans sanning.rätt

(18)Jag såg att nationernas vrede, Guds vrede och domen av de döda, var distinkt åtskilda och olika företeelser, som följde kronologiskt efter varandra. Jag såg också att Mikael ännu inte trätt upp och att nödens tid, en sådan som aldrig tidigare förekommit, ännu inte hade börjat. Nationerna håller nu på att vredgas. Men när vår överstepräst har fullbordat sin tjänst i helgedomen skall han träda fram och ta på sig hämndens klädnad. Sedan kommer de sju sista plågorna att utgjutas.rätt

(18)Jag såg att de fyra änglarna skulle hålla tillbaka de fyra vindarna tills Jesu verk i helgedomen var färdigt. Sedan skall de sju sista plågorna utgjutas. Dessa plågor blev anledning till att de ogudaktiga blev än mer förbittrade på de rättfärdiga. De ogudaktiga menade att vi var orsaken till att Guds straffdomar hade kommit över dem, och att om de bara kunde utrota oss från jorden så skulle plågorna upphöra. Ett dekret sändes ut om att de heliga skulle dödas. Det blev anledning till att de heliga ropade efter befrielse både dag och natt.rätt

(19)Detta var Jakobs nödtid. Alla heliga ropade då i själsångest och blev befriade genom Guds röst. De 144 000 jublade och deras ansikten lystes upp av Guds härlighet. Sedan fick jag se en skara som jämrade sig i ångest. På deras kläder stod skrivet med stora bokstäver: ”Du är vägd på en våg och befunnen för lätt”. Jag frågade vem denna skara var. Ängeln svarade: ”Dessa är de som en gång har hållit sabbaten, men övergivit den”. Jag hörde dem ropa med hög röst: ”Vi har trott på din ankomst och förkunnat den med iver!” Medan de talade föll deras blickar på deras kläder. De såg då vad som var skrivet på dem och de jämrade sig högt. Jag såg att de hade druckit av de djupa vattnen och smutsat ner resten av vattnet genom att trampa sabbaten under fötterna. Detta var orsaken till att de vägts på en våg och befunnits för lätta.rätt

(19)Ängeln som följde med mig förde mig nu åter till staden där jag såg fyra änglar komma flygande mot stadens port. Dessa änglar skulle just visa fram det gyllene kortet för ängeln som fanns vid porten, då jag fick se en annan ängel hastigt komma flygande från den plats som var härligast av alla. Jag hörde honom ropa med hög röst till de andra änglarna och såg honom vinka med någonting i sin hand. Jag bad ängeln som följde mig att förklara det jag såg. Han sade att jag inte kunde få se mera just då, men att han skulle visa mig betydelsen av detta senare.rätt

(19)På sabbatseftermiddagen hade en av deltagarna i vår grupp blivit sjuk och ville att vi skulle be för honom så att han blev frisk. Vi förenade oss då i bön till den store Läkaren som aldrig har misslyckats med att bota någon sjukdom. Medan den läkande kraften kom ned och botade den sjuke föll Anden över mig och jag fick en syn.rätt

(19)Jag såg fyra änglar som hade ett arbete att utföra på jorden och som var på väg att fullborda det. Jesus var klädd i sin prästerliga dräkt och såg med medömkan på kvarlevan av sitt folk. Han lyfte sina händer och ropade med en röst som var full av djupt medlidande: ”Mitt blod, Fader, mitt blod, mitt blod, mitt blod!” Därefter såg jag ett obeskrivligt klart ljus sprida sig omkring Jesus. Ljuset gick ut från Gud som satt på den stora vita tronen. Sedan såg jag en ängel med en fullmakt från Jesus. Denne ängel flög med hast fram till de fyra änglar som hade ett arbete att utföra på jorden. Han hade något i sin hand som han vinkade med, och han ropade med hög röst: ”Vänta! vänta! vänta! vänta! till dess Guds tjänare har blivit tecknade med insegel på sina pannor”.rätt

(19)Jag frågade ängeln som var med mig om betydelsen av vad jag hört, och vad de fyra änglarna stod i begrepp att göra. Han sade att det var Gud som hållit tillbaka makterna och att han hade anförtrott åt sina änglar att kontrollera händelsernas utveckling på jorden. De fyra änglarna hade makt från Gud att hålla tillbaka de fyra vindarna, som de just skulle släppa lösa. Men medan deras händer höll på att lösa de fyra vindarna och dessa just skulle till att blåsa, såg Jesus med sina kärleksfulla ögon på den kvarleva av sitt folk som ännu inte var beseglad. Därefter lyfte han sina händer till Fadern och åberopade sitt utgjutna blod för dem. En annan ängel fick då befallning om att snabbt flyga bort till de fyra änglarna och be dem hålla tillbaka vindarna till dess att Guds tjänare var tecknade med den levande Gudens insegel på sina pannor.rätt

nästa kapitel