Adventbudskapet kapitel 9. Från sida 21.     Från sida 42 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Den öppna och den stängda dörren

(21)Sabbaten den 24 mars 1849 hade vi ett fint och mycket intressant möte tillsammans med bröderna i Topsham, Maine. Den Helige Ande blev utgjuten över oss, och jag blev i Anden förd till den levande Gudens stad. Där blev jag visad att Guds bud och Jesu Kristi vittnesbörd angående den stängda dörren inte kan skiljas åt. Det var när dörren hade öppnats till det allra heligaste i den himmelska helgedomen, där arken med de tio buden finns, som det klart visade sig hur viktiga Guds bud är. Det var också då Guds folks tro på sabbaten skulle prövas. Denna dörr öppnades inte förrän år 1844 då Jesu medlartjänst var avslutad i det heliga. Jesus stod då upp och stängde dörren till det heliga. Sedan öppnade han dörren till det allra heligaste och gick innanför den andra förlåten. Där står han nu vid arken och det är dit in som Israels tro nu når.rätt

(21)Jag såg att Jesus hade stängt dörren till det heliga, och att ingen kan öppna den. Han har också öppnat dörren till det allra heligaste, och ingen kan stänga den (Upp. 3:7, 8). (Se Tillägg, s 31. ”Den öppna och den stängda dörren”. och s. 109.) Ända sedan Jesus öppnade dörren till det allra heligaste, där arken är, har ljuset från budorden nått Guds folk och deras tro på sabbatsfrågan har blivit prövad.rätt

(21)Jag såg att den prövning som nu pågår angående sabbaten kunde inte börja förrän Jesu medlartjänst var avslutad i det heliga och han hade gått innanför den andra förlåten. Det innebär att de kristna som inte hållit den rätta sabbaten och som avsomnat innan dörren öppnades till det allra heligaste, kan vila i sitt hopp. De hade inte ljus över den rätta sabbaten som vi nu har, eftersom det inte kom förrän midnattsropet avslutades och dörren öppnades i den sjunde månaden 1844. Jag såg att Satan frestade några av Guds folk på denna punkt. Eftersom så många goda kristna har avsomnat i tron utan att ha hållit den rätta sabbaten, tvivlar de på att den skulle vara en prövosten för oss nu.rätt

(21)Fiender till sanningen för vår tid har försökt öppna dörren till det heliga som Jesus har stängt, och försökt stänga dörren till det allra heligaste som Jesus öppnade år 1844. Men det är i det allra heligaste som arken står, vilken innehåller de två stentavlorna där de tio buden är skrivna med Jahves finger.rätt

(21)Under denna beseglingens tid använder Satan alla medel för att hålla Guds folks tankar borta från sanningen för vår tid och få dem att tvivla. Jag såg att Gud drog ett skyddande täckelse över sitt folk för att bevara det under nödens tid. Var och en som stod fast i sanningen och hade ett rent hjärta blev beskyddad av den Allsmäktige.rätt

(22)Satan visste detta och därför arbetade han med stor kraft för att få så många som möjligt att tvivla och bli osäkra på sanningen. Jag såg att de mystiska knackningarna i New York och på andra platser var Satans verk. Sådana företeelser kommer att bli allt vanligare. De framträder under en religiös täckmantel för att invagga de förvillade i större säkerhet och för att, om möjligt, dra Guds folks tankar och intresse till sig för och få dem att tvivla på den Helige Andes undervisning och kraft. (Se Tillägg, s 31. ”Spiritistiska manifestationer” och s. 109 ”De mystiska knackningarna”.)rätt

(22)Jag såg att Satan verkade genom ombud på många olika sätt. Han verkade genom predikanter som hade förkastat sanningen och blivit så vilseledda att de trodde på lögnen och kommer att gå förlorade. Medan dessa predikade eller bad kunde det hända att några människor hjälplöst föll omkull. Detta skedde inte genom den Helige Andes kraft, utan genom den kraft som Satan andades över dessa ombud, och som han genom dem förde vidare till folket. Det fanns några som bekände sig vara adventister, men som hade förkastat sanningen för vår tid. När de predikade och bad eller samtalade med folk använde de sig av hypnos för att vinna medlemmar. Folket gladde sig åt detta inflytande, eftersom de trodde att det var av den Helige Ande. Några som använde sig av hypnos var till och med så förmörkade av Satans förvillelse att de trodde den var Guds kraft, som de hade fått för att använda. De hade gjort Gud helt och hållet till en som dem själva, och hans kraft hade inget värde för dem.rätt

(22)En del av Satans medhjälpare utövade fysisk påverkan på några av de heliga - sådana som inte lät sig vilseledas och föras bort från sanningen genom sataniskt inflytande. Å, om alla kunde få en inblick i detta såsom Gud uppenbarade det för mig! De skulle då känna till mer av Satans listiga metoder och vara på sin vakt. Jag såg att Satan, just i denna beseglingens tid, arbetade på detta sätt för att förvirra, bedra och vilseleda Guds folk. Jag såg några som inte stod fasta i sanningen för vår tid. Deras knän skälvde och deras fötter slant eftersom de inte stod stadigt på sanningens grund. Den allsmäktige Gudens skyddande täckelse kunde inte dras över dem, eftersom de var så ostadiga.rätt

(22)Satan använde alla sina konster för att behålla dem i detta tillstånd tills beseglingen var över och täckelset hade dragits över Guds folk. De bedragna lämnades då utan skydd för hans förtärande vrede under de sju sista plågorna. Gud har börjat dra sitt skyddande täckelse över sitt folk och det kommer snart att täcka alla dem som skall skyddas på vedergällningens dag. Gud skall verka med kraft för sitt folk, men Satan skall också få tillåtelse att påverka.rätt

(22)Jag såg att mystiska tecken och under och falska reformrörelser skulle öka i antal och utbreda sig. De reformer som jag såg var inte reformer som ledde bort från villfarelse till sanning. Ängeln som var med mig bad mig att se efter om jag kunde finna den nöd för själars frälsning som fanns förut. Jag såg mig omkring, men kunde inte se denna själanöd eftersom tiden för deras frälsning var förbi.rätt

(22)( Författaren till dessa ord förstod dem inte på det sättet att frälsningens dag var förbi för alla syndare. Vid tiden då detta skrevs arbetade hon själv för syndares frälsning, och det fortsatte hon med till sin död. Det sätt hon förstod det på framgår av följande två citat. Det första blev publicerat år 1854 och det andra 1888:

”De ’falska reformrörelser’ som här åsyftas skall träda fram allt tydligare i framtiden. Synen syftar särskilt på dem som har hört och förkastat ljuset angående läran om Kristi återkomst. De har överlämnats åt kraftiga förvillelser. Sådana kommer inte längre att ha ’en börda för syndares själar’ som tidigare. De har förkastat adventtron och blivit överlämnade åt satans villfarelser. Därför har ’tiden för deras frälsning gått förbi’. Detta har dock ingenting att göra med dem som ännu inte har hört och kunnat förkasta undervisningen om Kristi andra ankomst”.

”Det är farligt att handla lättsinnigt med den sanning som har överbevisat vårt förstånd och rört våra hjärtan. Vi kan inte ostraffat förkasta de varningar som Gud i sin nåd sänder oss. Ett budskap från himlen sändes till världen på Noas tid, och människornas frälsning var beroende av om de tog emot detta budskap. Eftersom de förkastade varningen drogs Guds Ande bort ifrån detta syndiga släkte och de omkom i flodens vatten. På Abrahams tid upphörde nåden att vädja till de ogudaktiga invånarna i Sodom. Alla, med undantag av Lot, hans hustru och deras två döttrar, blev förtärda av elden som sändes från himlen.

På samma sätt var det på Kristi tid. Guds Son sade till de otrogna judarna: ’Se, ert hus kommer att stå öde’ (Matt. 23:38). Med en hänsyftning på de yttersta dagarna förklarar samma gudomliga makt angående dem som ’inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta’: ’Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem, så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen, utan njutit av orättfärdigheten’ (2 Tess. 2:10-12). När de förkastar hans ords undervisning, tar Gud bort sin Ande och överlämnar dem åt de förvillelser som de älskar”. )rätt

nästa kapitel