Laglöshetens hemlighet.

(265)Satans plan under alla tider har varit att leda människornas sinnen bort från Kristus till människor och att tillintetgöra det personliga ansvaret. Hans plan misslyckades, då han frestade Guds Son, men han hade bättre lycka med sig, då han vände sig mot fallna människor. Kristendomen blev fördärvad. Påvar och präster tillvällade sig upphöjda platser och lärde folket att söka syndernas förlåtelse hos dem i stället för att själva söka den hos Kristus. rätt

(266)Människorna blevo helt och hållet förda bakom ljuset. Man lärde dem, att påvarna och prästerna voro Kristi representanter, då de i verkligheten voro satans representanter, och de, som böjde sig för dem, tillbådo satan. Folket fordrade att erhålla bibeln, men prästerna ansågo det vara farligt att låta folket få bibeln, så att de själva kunde läsa den och sålunda bliva upplysta och avslöja sina ledares synder. Folket lärdes att antaga varje ord från dessa bedragare, som om det kommit från Guds egen mun. De utövade den makt över sinnet, som allena Gud bör utöva. De som vågade följa sin egen överbevisning, blevo föremål för samma hat, som satan och judarna utvisade mot Jesus, och de som hade makten, törstade efter deras blod. rätt

(266)Jag såg, att det var en tid, då satan i särskild grad triumferade. Skaror av kristna blevo på ett fruktansvärt sätt dödade, emedan de höllo fast vid den rena gudsdyrkan. Man hatade bibeln, och särskilda försök gjordes att utrota den. Folket förbjöds under dödsstraff att läsa den, och alla de exemplar, man kunde finna, blevo brända. Men jag såg, att Gud hade en särskild omsorg om sitt ord och beskyddade det. Vid vissa tider fanns det endast några få exemplar av bibeln; men han tillät ej sitt ord att bliva tillintetgjort, ty i de yttersta dagarna skulle bibeln utbredas i så stort antal, att varenda familj kunde äga den. Jag såg, att då det endast fanns få exemplar av bibeln, var den dyrbarare for Jesu förföljda efterföljare och gav dem tröst. Den lästes i djupaste hemlighet, och de som ägde den stora förmånen att få läsa den, kände, att de sålunda hade umgänge med Gud, med hans Son Jesus Kristus och med hans lärjungar. Denna välsignade förmån kostade många av dem livet. Blev det upptäckt, att de läste bibeln, blevo de förda till avrättsplatsen, till bålet eller till fängelsehålan för att här dö av svält. rätt

(267)Satan kunde ej omintetgöra frälsningsplanen. Jesus blev korsfäst och uppstod igen på den tredje dagen. Men satan sade till sina änglar, att han skulle använda korsfästelsen och uppståndelsen till sin egen fördel. Han var villig att låta dem, som bekände sin tro på Jesus, tro, att lagen angående de judiska offringarna upphörde vid Kristi död, om han blott kunde leda dem längre och få dem att tro, att också de tio buden dogo med Kristus. rätt

(267)Jag såg, att många beredvilligt gingo in på denna satans plan. Hela himmelen fylldes med harm, då det visade sig, att Guds heliga lag trampades under fötterna. Jesus och hela den himmelska härskaren kände Guds lags natur; de visste, att Gud ej skulle förändra eller avskaffa den. Människans hopplösa tillstånd efter fallet förorsakade den djupaste sorg i himmelen och bevekte Jesus att erbjuda sig att gå i döden för dem, som överträtt Guds heliga lag. Men hade denna lag avskaffats, så hade ju människorna blivit frälsta utan Jesu död. Följaktligen tillintetgjorde ej hans död Faderns lag. utan den gjorde denna lag stor och härlig och stadfäste kravet på lydnad mot alla dess bud. rätt

(268)Hade församlingen förblivit ren och ståndaktig, skulle satan ej ha kunnat bedraga dess medlemmar och komma dem att nedtrampa Guds lag. I denna sin hänsynslösa plan riktar satan ett direkt slag mot grundvalen för Guds regering i himmelen och på jorden. På grund av sitt uppror blev han utkastad från himmelen För att frälsa sig själv önskade han efter sitt uppror, att Gud skulle förändra sin lag, men inför hela den himmelska härskaran meddelades det honom, att Guds lag var oföränderlig. Satan vet, att om han kan leda andra att överträda Guds lag, så har han vunnit dem för sin sak, ty var och en, som överträder denna lag, måste dö. rätt

(268)Satan beslöt att gå än längre. Han meddele sina änglar, att några skulle bliva så nitiska för Guds lag, att de ej kunde fångas i hans snara; de tio buden voro så tydliga, att många skulle tro, att de fortfarande voro bindande, och därför måste han söka få endast ett av buden för ändrat. Han förmådde därpå sina representanter att söka förändra det fjärde budet, sabbatsbudet och att sålunda förändra det enda av de tio buden, som utpekar den sanne Guden, himmelens och jordens skapare. Satan framställde Jesu härliga uppståndelse och sade till sina representanter, att han genom att uppstå på den första dagen i veckan förändrat sabbaten från den sjunde dagen i veckan _den första. rätt

(269)Sålunda använde satan uppståndelsen såsom stöd för sina egna planer. Han och hans anglar fröjdade sig över, att de villfarelser, som de framkommit med, slogo så väl an på dem, som gåvo sig ut för att vara Kristi vänner. Vad den ene betraktade med helig förskräckelse, kunde den andre antaga. Sålunda blevo åtskilliga villfarelser antagna och nitiskt försvarade. Guds vilja, som är så tydligt uppenbarad i hans ord, blev inhöljd i villfarelser och bedrägerier, vilka framställdes såsom Guds bud. Fastän denna stora förvillelse skulle tillåtas fortsätta intill Jesu andra ankomst, har Gud under hela denna tid med dess villfarelser och förförelser ej varit utan vittnesbörd. Under mörkret och förföljelsen mot församlingen har det alltid funnits sanna och trogna personer, som hållit alla Guds bud. rätt

(269)Jag såg, att änglaskaran fylldes med förvåning, då den såg härlighetens Konung lida och dö. Jag såg, att det ej väckte någon förundran hos dem, att livets och härlighetens Herre, han, som fyllde hela himmelen med fröjd och prakt, kunde bryta dödens band och gå ut från sitt fängelse som segerherre. Om därför någon av dessa händelser skulle vara i åminnelse genom en vilodag, så är det korsfästelsen. Men jag såg, att det ej var meningen, att någon av dessa händelser skulle förändra eller avskaffa Guds lag; de utgöra i stället det starkaste bevis för dess oföränderlighet. rätt

(270)Båda dessa viktiga händelser hava sina påminnelser. Genom att deltaga i Herrens nattvard med det brutna brödet och vinet förkunna vi Herrens död, till dess han kommer. Hans lidande och död hållas sålunda i friskt minne. Om Kristi uppståndelse påminnas vi, då vi begravas med honom i dopet och uppstå ur vattnets grav i likhet med hans uppståndelse för att leva ett nytt liv. rätt

(270)Jag såg, att Guds lag skall stå fast till evig tid och att den skall finnas i all evighet på den nya jorden. Vid skapelsen, då jordens grundval blev lagd, betraktade Guds söner med förvåning Skaparens verk, och hela den himmelska härskaran höjde glädjerop. Då lades sabbatens grundval. Efter de sex skapelsedagarna vilade Gud på den sjunde dagen från allt sitt verk, som han hade gjort, och han välsignade den sjunde dagen och helgade den, emedan han på den dagen vilade från allt sitt verk, som han hade gjort. Jag såg, att sabbaten aldrig blivit avskaffad, men att de återlösta heliga och hela änglaskaran skola i all evighet hålla den till den store Skaparens ära. rätt

nästa kapitel