En annan bild.

(307)Jag såg det intresse, varmed hela himmelen hade följt den verksamhet, som försiggick på jorden. Jesus bjöd en mäktig ängel stiga ned för att uppmana jordens inbyggare att bereda sig för hans andra ankomst. Ett övermåttan klart och härligt ljus gick framför ängeln, då han lämnade Jesu åsyn i himmelen. Det blev sagt till mig, att hans mission var att upplysa jorden med sin härlighet och varna människorna för Guds kommande vrede. Skaror av människor mottogo ljuset. Några bland dem tycktes vara mycket allvarliga, under det andra voro glada och hänryckta. Var och en, som mottog ljuset, vände sitt ansikte mot himmelen och prisade Gud. Oaktat ljuset utgöts över alla, fanns det några, som blott kommo under dess inverkan, men ej gåvo det ett hjärtligt mottagande. Många fylldes med stor vrede. Präster och lekmän förenade sig med de onda och satte sig hårdnackat upp mot det ljus, som utgick från den mäktige ängeln. Men alla, som mottogo det, drogo sig bort från världen och slöto sig innerligt tillsammans. rätt

(308)Satan och hans änglar voro ivrigt sysselsatta med att leda så mångas sinnen som möjligt bort från ljuset. Den skara, som förkastade det, blev åter sittande i mörker. Jag såg, hur Guds änglar med det djupaste intresse gåvo akt på Herrens folk för att kunna avlägga berättelse om den karaktär de utvecklade, då budskapet från himmelen framställdes för dem. Och då många av dem, som bekände sig älska Jesus, med hån, hat och förakt vände sig bort från det himmelska sändebudet, skreven ängel, som hade ett pergament i sin hand, den sorgliga berättelsen därom. Hela himmelen fylldes med harm, emedan Jesus blev så ringaktad av dem, som kallade sig hans efterföljare. rätt

(309)Jag såg, huru de tillitsfulla blevo missräknade, då de ej fingo se sin Herre den tid de väntat. Det hade varit Guds avsikt att dölja framtiden och att föra sitt folk till en avgörande punkt. Hade ej en bestämd tid för Kristi ankomst blivit förkunnad, skulle det av Gud bestämda verket ej blivit utfört. Satan ledde många att först långt in i framtiden vänta de stora händelser, som skulle ske i förbindelse med domen och nådatidens upphörande. Men det var nödvändigt, att Guds folk leddes till att allvarligt sträva efter en ögonblicklig beredelse. rätt

(309)Då tiden var förbi, förenade sig de, som ej helt mottagit ängelns ljus, med dem, som hade föraktat budskapet, och de vände sig mot de missräknade och förlöjligade dem. Änglarna sågo den ställning, i vilken de, som kallade sig Kristi efterföljare, befunno sig. De hade blivit prövade därigenom, att den fastställda tiden gått förbi, och många blevo vägda i vägskålen och befunna för lätta. De förkunnade hogljutt, att de voro kristna, men försummade i nästan varje detalj att följa Kristus. Satan jublade över det tillstånd, vari Jesu s. K. efterföljare befunno sig. Han hade fångat dem i sin snara. Flertalet hade han lett att lämna den rätta vägen, och de försökte nu att komma till himmelen på en annan väg. Änglarna såga de rena och heliga sammanblandade med syndare i Sion och med hycklare, som älskade världen. De hade vakat över Jesu sanna lärjungar; men de fördärvade utövade sitt inflytande över de heliga. I några hjärtan brann en innerlig önskan att se Jesus, men de, som kallade sig för deras bröder, förbjödo dem att tala om hans ankomst. Änglar betraktade detta skådespel och kände medlidande med den kvarleva, som älskade Herrens uppenbarelse. rätt

(310)En annan mäktig ängel fick befallning att stiga ned till jorden. Jesus gav honom en skrivelse i handen, och då ängeln kom ned till jorden, ropade han: "Fallet, fallet är det stora Babylon!" Jag såg då de missräknade åter lyfta blicken mot himmelen i tro och hopp, förväntande sin Herres uppenbarelse. Men många tycktes förbliva i ett slött tillstånd, såsom om de sova; likväl kunde jag i deras ansikten se spår av djup sorg. De missräknade såga i den heliga skrift, att de befunna sig i fördröjandets tid och att de med tålamod måste vänta på synens uppfyllelse. Samma bevis, som kom dem att förvänta Herren år 1843, kom dem nu att vänta honom år 1844. Men jag såg, att flertalet ej hade det nit, som kännetecknade deras tro år 1843. Missräkningen hade avkylt deras tro. rätt

(311)Då Guds folk slöto sig tillsammans under den andra ängelns rop, lade den himmelska härskaran med största intresse märke till budskapets verkan. Den såg, att många, som hade namn av att vara kristna, vände sig med hån och spott mot dem, som blivit missräknade. Då hånfulla läppar sade: "Såå - du har ännu inte farit upp till himmelen!" nedskrevos orden av en ängel. Ängeln sade: "De häda Gud." Jag blev visad en liknande synd, som begicks fordom. Elias hade blivit upptagen till himmelen, och hans mantel hade fallit på Elisa. Ogudaktiga unga personer, som av sina föräldrar lärt att första gudsmannen, följde efter Elisa och ropade hånfullt: "Upp med dig, du flintskalle! Upp med dig, du flintskalle!" Genom att sålunda håna Guds tjänare, hånade de Gud och fingo ögonblickligen sitt straff. På liknande sätt skola de, som hånat och bespottat tanken på de heligas himmelsfärd, bliva hemsökta av Guds vrede och skola få erfara, att det ej är en likgiltig sak att gäckas med Skaparen. rätt

(311)Jesus bjöd andra änglar hastigt flyga bort för att återuppliva och styrka den sviktande tron hos hans folk och bereda dem att förstå den andra ängelns budskap och den viktiga händelse, som snart skulle äga rum i himmelen. Jag såg dessa änglar mottaga stor kraft och stort ljus från Jesus och med hast flyga till jorden för att fullborda sin mission, som var att stödja den andra ängeln i hans verk. Ett stort ljus lyste över Guds folk, då änglarna ropade: "Se, brudgummen kommer! Gån ut och möten honom! "Jag såg därpå de missräknade stå upp och i överensstämmelse med den andra ängeln förkunna: "Se, brudgummen kommer! Gån nt och möten honom!" Ljuset från änglarna genomträngde mörkret allestädes. Satan och hans änglar sökte förhindra, att detta ljus utbreddes och utövade sin bestämda verkan. De ordväxlade med änglarna från himmelen och sade, att Gud hade förvillat folket och att de, trots sitt ljus och all sin makt, ej kunde få världen att tro, att Kristus skulle komma. Fastän satan försökte spärra vägen och draga folkets tankar bort från ljuset, fortsatte dock Guds änglar sitt verk. rätt

(312)De som mottogo ljuset, tycktes vara mycket lyckliga. Troget blickade de upp mot himmelen och längtade efter Jesu uppenbarelse. Några gräto och bådo under stor nöd. De tycktes ha fäst sina ögon på sig själva, och de vågade ej se uppåt. Ett ljus från himmelen fördrev mörkret från dem, och deras blickar, som i förtvivlan varit fästa på dem själva, riktades uppåt, under det tacksamhet och glädje syntes i varje anletsdrag. Jesus och hela änglaskaran gåvo med välbehag akt på de väntande trogna. rätt

(312)De som förkastade ljuset av den första ängelns budskap och satte sig upp mot det, gingo även miste om den andra ängelns ljus och fingo ingen nytta av den kraft och härlighet, som ledsagade budskapet: "Se, brudgummen kommer!" Jesus vände sig bort från dem med en vredesblick, ty de hade ringaktat och förkastat honom. De som mottogo budskapet, inhöljdes i en sky av härlighet. De voro mycket rädda att förtörna Gud, och de väntade och vakade och bådo för att känna hans vilja. Jag såg, hur satan och hans änglar försökte att tillbakahålla detta gudomliga ljus från Guds folle; men så länge de väntande höllo fast vid ljuset och hade blicken vänd från jorden till Jesus, hade satan ingen makt att beröva dem dess dyrbara strålar. Budskapet från himmelen förbittrade satan och hans änglar och föranledde dem, som gåvo sig ut för att älska Jesus, men som föraktade hans ankomst, att håna och bespotta de trogna och tillitsfulla. Men en ängel förde räkenskap över varje förnärmelse, varje ringaktning, varje orätt, som Guds barn blevo utsatta för från deras sida, som kallade sig deras bröder. rätt

(313)Många utropade: "Se, brudgummen kommer!" och lämnade sina bröder, som ej älskade Jesu uppenbarelse och ej ville tillåta dem dväljas vid ämnet om hans andra ankomst. Jag såg Jesus vända bort ansiktet från dem, som förkastade och föraktade hans ankomst, varpå han bjöd några av änglarna att skilja hans folk från de orena, så att de ej skulle bliva besmittade. De som åtlydde budskapet, trädde nu ut och stodo fria och förenade. Ett heligt ljus strålade på dem. De drogo sig bort från världen och sina timliga intressen, avstodo från sina jordiska skatter och vände sina ängsliga blickar mot himmelen, förväntande att se sin käre Förlossare. Ett heligt ljus strålade i deras ansikten och vittnade om den frid och glädje, som härskade i deras inre. Jesus bjöd sina änglar att gå och styrka dem, ty stunden för deras prövning närmade sig. Jag såg, att dessa väntande själar ännu ej blivit prövade, såsom de måste bliva, och att de ej voro fria från villfarelser. Och jag såg Guds nåd och godhet uppenbaras, därigenom att han sände en varning till människorna på jorden och upprepade budskapen för att leda dem att flitigt rannsaka sina hjärtan och granska skriften, så att de kunde befria sig från de villfarelser, som härstammade från hedendomen och från påvekyrkans anhängare. Genom dessa budskap har Gud verkat för att uttaga ett folk och bringa det i den ställning, att han kunde verka för det med större kraft och att det kunde hålla alla hans bud. rätt

nästa kapitel