Adventbudskapet, 1922 utg. kapitel 61. Från sida 325.     Från sida 258 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

En fast plattform.

(325)Jag såg en skara, som stod väl skyddad och säker och som ej fäste något avseende vid dessa, som ville rubba den tro, församlingen hade. Gud betraktade skaran med välbehag. Jag blev visad tre trappsteg - första, andra och tredje ängelns budskap. Min ledsagande ängel sade: "Ve den, som flyttar ett block eller rör en prick i dessa budskap. Den riktiga förståelsen av dessa budskap är. av den största betydelse. Själars öde beror på det sätt, varpå de bliva mottagna." Jag blev åter förd genom dessa budskap och såg, hur dyrt Guds folk köpt sin erfarenhet. De hade uppnått den genom mycket lidande och allvarlig kamp. Gud hade fört dem framåt steg för steg, till dess han ställt dem på en solid, orubblig plattform. Jag såg personer närma sig plattformen och undersöka grundvalen. Några trädde ögonblickligen upp på den med glädje, medan andra funno fel med grundvalen. Dessa senare önskade, att förbättringar skulle göras, så att plattformen bleve mera fullkomlig och folket lyckligare. Några stego ned från plattformen för att undersöka den och förklarade att den var fel anlagd. Men jag såg, att nästan alla stodo orubbliga på plattformen och uppmanade dem, som stigit ned, att upphöra med sina klagomål; ty Gud var den store byggmästaren, och det var mot honom de stredo. De talade om Guds underbara verk och om huru han hade fört dem till den fasta plattformen och tillsammans upplyfte de sina ögon mot himmelen och ärade Gud med hög röst. Några av dem, som hade klagat och lämnat plattformen, blevo påverkade härav och stego i ödmjukhet åter upp på den.rätt

(326)Jag blev visad tillbaka till förkunnandet av Kristi första ankomst. Johannes blev utsänd i Elias' ande och kraft för att bereda vägen för Jesus.. De som förkastade Johannes' budskap, fingo Ingen nytta av Jesu lära. Deras motstånd mot det budskap, som förutsade hans ankomst förde dem därhän, att de ej beredvilligt antogo ens de kraftigaste bevis för att han var Messias. Satan ledde dem, som förkastade Johannes' budskap, att gå ännu längre: att förkasta och korsfästa Kristus. Genom att så göra intogo de en sådan ställning, att de ej kunde mottaga pingstdagens välsignelse, som skulle hava visat dem vägen in i den himmelska helgedomen. Detta, att förlåten i templet rämnade, visade, att de judiska offringarna och förordningarna ej längre skulle bliva antagna. Det stora, gudomliga offret hade offrats och blivit antaget, och den helige Ande, som nedsteg på pingstdagen, ledde lärjungarnas tankar från den jordiska helgedomen till den himmelska, dit Jesus med sitt blod ingått för att utgjuta över lärjungarna det goda, som hans försoning åvägabragt. Men judarna överlämnades åt fullständigt mörker. Allt det ljus de kunde hava haft angående frälsningsplanen gick förlorat för dem, och de litade fortfarande på sina onyttiga offringar. Den himmelska helgedomen hade trätt i stället för den jordiska; men de visste intet om den inträdda förändringen. Därför kunde Kristi medlaretjänst i det heliga icke gagna dem.rätt

(327)Många se med förskräckelse på judarnas handlingssätt mot Kristus, som judarna förkastade och korsfäste; och då de läsa berättelsen om den grymma misshandel, som han blev utsatt för, mena de, att de älska honom och att de ej, såsom Petrus, skulle hava förnekat honom eller korsfäst honom, såsom judarna gjorde. Men Gud känner allas hjärtan, och den kärlek, som de mena sig hysa för Jesus, har han satt på prov. Med djupaste intresse gav hela himmelen akt på det mottagande, som den första ängelns budskap fick. Många, som bekände sig älska Jesus och som gräto, då de läste berättelsen om korset, hånade budskapet om hans ankomst. I stället för att mottaga budskapet med glädje förklarade de, att det var bedrägeri. De hatade dem, som älskade Jesu uppenbarelse, och utstötte dem ur kyrkosamfunden, De som förkastade det första budskapet, kunde ej erhålla någon nytta av det andra, ej heller var midnattsropet, som skulle bereda dem att genom tron ingå i de allraheligaste i den himmelska helgedomen, av någon nytta för dem. Genom att förkasta de två första budskapen har också deras förstånd blivit så förmörkat, att de ej kunna se något ljus i den tredje ängelns budskap, som visar vägen in i det allraheligaste. Jag såg, att liksom judarna korsfäste Jesus, så ha de namnkristna samfunden korsfäst dessa budskap, och därför ha de ingen kunskap om vägen till det allraheligaste, ej heller är Jesu medlareverk av någon nytta för dem. Liksom judarna offrade sina gagnlösa offer, så uppsända dessa sina onyttiga böner till den avdelning, som Jesus lämnat; och satan, mycket belåten med detta bedrägeri, påtager sig en religiös mantel och leder dessa så kallade kristnas tankar till sig själv, i det han verkar med sin makt, sina tecken och sina lögnunder för att fånga dem i sin snara. Några förvillar han på ett sätt, andra på ett annat. Han har olika villfarelser i beredskap för att påverka olika karaktärer. Några se med förfäran på ett bedrägeri, under det de med lätthet antaga ett annat. Satan förvillar några genom spiritismen. Han kommer också som en ljusets ängel och sprider sin inflytelse över landet med tillhjälp av falska reformer. Dessa kyrkosamfund äro högmodiga och mena, att Gud verkar på ett underbart sätt bland dem, medan det är en annan ande, som verkar. Sådana rörelser skola dö bort och lämna världen och församlingen i värre tillstånd än förut.rätt

(329)Jag såg, att Gud har uppriktiga barn bland de fallna kyrkosamfunden och bland dem, som till namnet hylla adventläran, och innan plågorna utgjutas, skola predikanter och andra kallas ut ur dessa kyrkosamfund och med glädje antaga sanningen. Detta vet satan, och innan den tredje ängelns höga rop ljuder, åvägabringar han en rörelse inom dessa religiösa kretsar, för att de, som förkastat sanningen, skola tro, att Gud är med dem. Han hoppas kunna förföra de uppriktiga och få dem att tro, att Gud fortfarande verkar för kyrkosamfunden. Men ljuset skall lysa, och alla de uppriktiga skola lämna de fallna samfunden och sluta sig till kvarlevan av Guds folk.rätt

nästa kapitel