”Ut härifrån med Era Affärer!”

(89)Följande dag gick Kristus in i templet. Tre år tidigare hade Han sett köpenskap pågå ute på förgården, och Han hade kraftigt åthutat samt drivit ut köparna och säljarna den gången. rätt

(89)Då Han nu åter trädde in i helgedomen, fann Han att samma handel ännu pågick. Förgården var full av boskap, får och fåglar. Dessa såldes till dem, som ville frambära offer för sina synder. rätt

(89)De, som bedrev handeln, ägnade sig åt utpressning och stöld. Så högt var oljudet ute på förgården, att babblet allvarligt störde tillbedjarna i templet. rätt

(89)Kristus stod på tempeltrappan, och på nytt svepte Hans genomträngande blick över förgården. Alla tittade på Honom. Folkets röster och boskapens läten dämpades. Alla såg med häpnad och skräckblandad aktning på Guds Son. rätt

(89)Det gudomliga blixtrade genom Hans mänskliga gestalt, och gav Jesus en värdighet och härlighet, som Han aldrig tidigare uppvisat. Tystnaden blev nästan outhärdlig. rätt

(89)Till sist sade Han tydligt, och med en kraft, vilken kom människorna att vackla, som hade de träffats av en svår storm: rätt

(90)”’Skriften säger: ’Mitt tempel är en böneplats’, men ni har gjort det till ett tillhåll för tjuvar.’” Lukasevangeliet 19:46. rätt

(90)Med än större myndighet, än Han visat tre år tidigare, befallde Han: rätt

(90)”’Ut härifrån med era affärer!” (Johannesevangeliet 2:16.) rätt

(90)En gång tidigare hade prästerna och de judiska ledarna flytt, då de hört Hans röst. Efteråt skämdes de för sin förskräckelse. De menade, att de aldrig mera skulle ta till flykten på detta sätt. rätt

(90)Men nu blev de än mer panikslagna, och fick än mer bråttom att lyda Hans befallning. Så de rusade ut ur helgedomen, drivande boskapen framför sig. rätt

(91)Snart nog fylldes förgården av människor, som tagit med sig sina sjuka, för att de skulle bli helbrägdagjorda av Jesus. Somliga var döende. Dessa av sjukdomar angripna personer kände sitt ytterliga behov av Hans beröring. rätt

(91)De fäste blicken vädjande vid Kristi ansikte, rädda för att de skulle se samma stränghet, som drivit ut köparna och säljarna. I stället skönjde de enbart kärlek och ömsint medlidande i Hans anlete. rätt

(91)Jesus tog vänligt emot de sjuka, och åkommor och lidande försvann för beröringen från Hans hand. Kärleksfullt tog Han barnen i Sin famn, lugnade deras nervösa gråt, fördrev sjukdom och smärta från deras små kroppar, och återlämnade dem, leende och friska, till deras mödrar. rätt

(91)Vilken scen, som hälsade prästerna och de judiska ledarna, då de försiktigt återvände till templet! De hörde rösterna från män, kvinnor och barn, som prisade Gud. rätt

(91)De såg de sjuka helade, de blinda seende, de döva återfå hörseln och de förlamade skutta av glädje. rätt

(92)Barnen anförde jubelkören. De upprepade hyllningarna från dagen före, och viftade med palmkvistar inför Frälsaren. Helgedomen ljöd och genljöd av deras rop: rätt

(92)”Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn.” Matteusevangeliet 21:9 (Svenska Folk-Bibeln 98). rätt

(92)”Se, din kung kommer! … Ändå rider han i ödmjukhet på en åsnefåle!” Sakarja 9:9. rätt

(92)De judiska ledarna sökte att tysta ropen från de glada barnen, men alla var uppfyllda av fröjd och pris för Jesu underbara gärningar, och vägrade låta sig tystas. rätt

(92)De judiska ledarna vände sig så till Frälsaren, i hopp om att Han skulle befalla dem att iaktta tystnad. De sade till Honom: rätt

(93)”’Hör du vad de här barnen säger?’” rätt

(93)”’Ja’, svarade Jesus, ’läser ni inte Skriften? Där står det ju: ’Till och med små barn ska prisa honom!’” Matteusevangeliet 21:16. rätt

(93)Folkets dryga och högfärdiga ledare hade visat ifrån sig förmånen, att tillkännage Kristi födelse och främja Hans verk på Jorden. rätt

(93)Hans pris måste ljuda; och Gud valde ut barnen till den uppgiften. Hade barnens stämmor tystats, skulle själva pelarna i helgedomen ha brustit ut i jubel över Frälsaren. rätt

nästa kapitel