Kristi Himmelsfärd

(167)Frälsarens verk på Jorden var nu avslutat. Det var nu dags för Honom att återvända till Sitt himmelska hem. Han hade segrat, och skulle igen inta Sin plats bredvid Fadern på Hans härlighetstron. rätt

(167)Jesus valde Oljeberget som platsen för Sin himmelsfärd. Åtföljd av de elva, tog Han Sig fram till berget. Dock visste inte lärjungarna om, att detta skulle bli deras sista möte med Mästaren. Medan de gick, skänkte Frälsaren dem sina avslutande instruktioner till avsked. Strax innan de skildes åt, gav Han det dyra löfte, som är så kärt för var och en av Hans efterföljare: rätt

(167)”ni kan vara säkra på att jag alltid är med er, ända till tidens slut.’” Matteusevangeliet 28:20. rätt

(167)De tog sig upp på toppen, varifrån Betania syns. Här dröjde de, och lärjungarna samlades kring sin Herre. Ljusstrålar tycktes skina från Hans ansikte, i det att Han blickade kärleksfullt på dem. De ömsintaste ord var det sista, som lärjungarna hörde från Frälsarens mun. rätt

(167)Med händerna utsträckta till välsignelse, steg Han sakta upp i luften, bort ifrån dem. I det att Han for högre och högre upp, ansträngde sig de av bävan drabbade lärjungarna, för att få en sista glimt av sin uppåtstigande Herre. Han försvann i ett moln av härlighet. Samtidigt kom den mest utsökta och glädjerika musik från änglakören ned till dem. rätt

(167)Medan lärjungarna fortfarande kisade uppåt, tilltalades de med röster, vilka lät som den ljuvaste musik. De vred sig om, och såg änglar i form av två män. Dessa talade till dem och sade: rätt

(167)”’Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.’” Apostlagärningarna 1:11 (Svenska Folk-Bibeln 98). rätt

(168)Änglarna ingick i den skara, som kommit för att ledsaga Frälsaren till Hans himmelska hem. I medlidande och kärlek till dem, som lämnats kvar på planeten, hade de stannat för att försäkra dem om, att skilsmässan inte skulle bli evig. rätt

(168)Då lärjungarna återvänt till Jerusalem, såg människorna på dem med stor förvåning. Efter deras Mästares rättegång och korsfästelse hade man trott, att de skulle se nedstämda och skamsna ut. Deras fiender väntade sig att de i deras anleten skulle få skönja ett uttryck för sorg och nederlag. I stället strålade de av glädje och segeryra. Deras ansikten sken av en lycka, som inte var av denna världen. De sörjde inga krossade drömmar, utan prisade begeistrat Gud. rätt

(168)Med fröjd återgav de den fantastiska berättelsen om Kristi uppståndelse och himmelsfärd, och många tog emot deras vittnesbörd. rätt

(168)Lärjungarna fruktade inte längre framtiden. rätt

(168)De visste, att Frälsaren fanns i himmelen, och att de fortfarande omfattades av Hans välvilja. De visste, att Han av hela hjärtat åberopade Sitt livs förtjänster. Han visade Fadern Sina sårade händer och fötter som bevis på det pris Han betalat för Sina återlösta. rätt

(169)De visste, att Han skulle återvända, tillsammans med alla de heliga änglarna, och de såg fram emot denna tilldragelse med stor glädje och längtansfylld förväntan. rätt

(169)Då Jesus kommit utom synhåll för Sina lärjungar på Oljeberget, möttes Han av en himmelsk härskara, som, med glädjefyllda segersånger, åtföljde Honom uppåt. rätt

(169)Vid portarna till Guds stad väntar en oräknelig skara änglar Hans ankomst. När Jesus nalkas portarna, riktar sig Hans ledsagande änglar i triumfatoriska toner till skaran vid portarna: rätt

(169)”Öppna er, ni eviga dörrar, och låt härlighetens kung stiga in!” rätt

(169)De väntande änglarna vid portarna frågar: rätt

(170)”Vem är härlighetens kung?” rätt

(170)De säger inte så för att de inte vet, vem Han är, utan för att de önskar höra svaret i form av högstämt lovprisande: rätt

(170)”Det är Herren, stark och mäktig, oslagbar i strid. Ja, öppna portarna på vid gavel och låt härlighetens kung stiga in!” rätt

(170)På nytt spörjer de väntande änglarna: rätt

(170)”Vem är härlighetens kung?” rätt

(171)De ledsagande änglarna svarar i melodiska toner: rätt

(171)”Jo, det är han som för befälet över alla himlens arméer! Han är härlighetens kung!” Psaltaren 24:7-10. rätt

(171)Så öppnas portarna till Guds stad på vid gavel, och änglahären susar igenom portarna till ett formligt utbrott av hänförande musik. rätt

(171)Hela den himmelska hären väntar på, att ära Sin hemkomne Befälhavare. De väntar på, att Han skall inta Sin plats på Faderns tron. rätt

(171)Men ännu kan Han inte ta emot härlighetens krona och den kungliga skruden. Han har en begäran att framställa till Fadern rörande Sina utvalda på Jorden. Han kan inte ta emot några hedersutmärkelser inför det himmelska världsalltet, förrän Hans församling blivit räknad som rättfärdiggjord och godtagen. rätt

(172)Han ber om, att där Han är, där skall också Hans folk få vara. Om Han skall skänkas någon ära, skall de dela den med Honom. De, som lider med Honom på Jorden, skall regera med Honom i Hans rike. rätt

(172)Angående detta beder Kristus för Sin församling. Han jämställer Sina intressen med deras, och, med en kärlek och trägenhet som är starkare än döden, förespråkar Han å deras vägnar de rättigheter och höga ställningar, som Han köpt med Sitt blod. rätt

(172)Faderns svar på denna vädjan framgår av påbudet: rätt

(172)”’Alla Guds änglar ska tillbe honom.’” Hebréerbrevet 1:6. rätt

(172)Med fröjd tillber ledarna för den himmelska härskaran Återlösaren. Den oräkneliga änglaskaran knäfaller inför Honom, och himmelens salar ljuder och genljuder av det glada ropet: rätt

(172)”’Lammet som blev slakat. Det är värdigt att ta emot makten och rikedomen och visheten och styrkan och äran och härligheten och välsignelsen.’” Uppenbarelseboken 5:12. rätt

(172)Kristi efterföljare ”godtas i den Älskade.” I närvaro av den himmelska härskaran har Fadern stadfäst förbundet, som ingåtts med Kristus – att Han skall ta emot ångerfulla och lydaktiga människor, och skall älska dem lika högt som Sin Son. Där Förlossaren är, där skall de förlossade vara. rätt

(173)Guds Son har segrat över mörkrets furste, och betvingat döden och synden. Himmelen skallar av de högstämda klangerna från röster, som förklarar: rätt

(173)”’Välsignelsen och äran och härligheten och kraften tillhör honom som sitter på tronen och Lammet i evigheternas evigheter.’” Uppenbarelseboken 5:13. rätt

nästa kapitel