Budskap till de Unga kapitel 124. Från sida 347. Från sida 363 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(347)Det är skillnad mellan rekreation och nöje. Rekreation betyder att något skapas på nytt. Just som detta ord uttrycker är det fråga om att styrka och bygga upp. Genom att komma bort från de vanliga sysslorna och omsorgerna får kropp och sinne ny friskhet och det gör det möjligt för oss att gå tillbaka till livets angelägna arbete med nya krafter. Nöjen söker vi däremot för att roa oss och då är det lätt att gå till överdrift. Den energi som krävs för nyttigt arbete går då åt till nöjen som visar sig vara ett hinder för verklig framgång i livet. {MYP 362.1} Education, s 207 Se Vägen till mognad, s 225 rätt (347) Värdet av rekreation (347)Många kristna bekännare representerar inte den kristna tron på rätt sätt. De verkar så dystra och nedtryckta som om de levde i skuggan av ett moln. De talar ofta om de stora uppoffringarna de har gjort för att bli kristna. Genom sitt exempel och sina uttalanden ger de det intrycket till dem som inte är kristna, att de har gjort avkall på allt som gör livet glatt och behagligt. De kastar ett mörk skugga över det välsignade hoppet som de kristna har. De ger intrycket, att Guds krav är en börda till och med för den människa som är villig, och att allt som är roligt och smakar gott måste uppoffras. rätt (347)Vi tvekar inte att ge vårt omdöme om denna grupp av kristna bekännare. Deras kristendom är inte äkta. Gud är kärlek. Den som förblir i Gud lever i kärleken. Alla, som har fått kunskap genom erfarenhet och har lärt känna vår himmelske Fars kärleksfulla och ömma medlidande, kommer att lysa av ljus och glädje var de än befinner sig. Vännerna upplever deras närvaro och inflytande som en härlig blomdoft, eftersom de har förbindelse med Gud och himlen. Det är himlens upphöjda ljuvlighet och renhet, som når ut till alla som kommer under deras inflytande. Detta gör dem till världens ljus och jordens salt. De är sannerligen en doft av liv till liv och inte en dödens doft till död. rätt (347)Den kristnes rekreation (347)Vi är utan ursäkt inför Gud, om vi deltar i nöjen, som gör att vi inte är lämpliga att trofast utföra livets vanliga plikter och på det sättet minskar vår lust att tänka på Gud och himmelska ting. Den kristna religionen verkar upplyftande och uppmuntrande. Den är höjd över allt dumt skämtande och skojande och tomt och lättsinnigt prat. När vi söker avkoppling kan vi alltid hämta nytt mod och ny kraft från den gudomliga styrkans källa, så att vi med större framgång kan höja våra liv till det rena, sant goda och heliga. rätt (347)Kärlek till det som är vackert (347)Gud, som gjorde våra första föräldrars hem i Eden så obeskrivligt härligt, har också gett oss de ädla träden, de vackra blommorna och allt underbart i naturen för att vi ska vara lyckliga. Han har gett oss dessa tecken på sin kärlek, så att vi kan ha en riktig uppfattning av Hans karaktär. {MYP 365.1} rätt (347)Han har planterat kärleken till det vackra i Sina barns hjärtan. Men hos många har denna kärlek blivit förvanskad. Det nyttiga och det sköna som Gud har skänkt oss har man tillbett, medan den store Givaren har blivit glömd. Detta är dum otacksamhet. Vi borde erkänna att det är Guds kärlek till oss, som kommer till uttryck i alla Hans skapade verk. Som tack för dessa kärleksbevis borde vi ge Honom hjärtats bästa och heligaste känslor. rätt (347)Mästerkonstnären. (347)Många är imponerade av den konstnärliga skickligheten, som får vackra motiv att framträda på duken. Många ger sig helt hän åt måleriet, men de kommer ändå långt ifrån det naturliga. Konsten kan aldrig nå upp till naturens fulländning. Det händer inte sällan att kristna blir hänförda över en målning som föreställer en solnedgång. De tillber konstnärens skicklighet, men bryr sig inte om den verkliga, härliga solnedgången som de har förmånen att se varje molnfri kväll. {MYP 366.1} rätt (347)Varifrån får konstnärerna sina motiv? Från naturen. Men den store Konstnären har med mästarhand målat solnedgångens glans på himmelens skiftande duk. Han har färgat och förgyllt himlarna. Det är guld, silver och purpur med en strålglans som om himlens portar vore öppna, så att vi i fantasin skulle kunna se skimret och gripa tag i härligheten därinne. Många vänder sig likgiltigt bort från denna målning på himlavalvet. De ser inte Guds spår. De lägger inte märke till Hans oändliga kärlek och makt, som visar sig i himlens enastående skönhet, men är utom sig av beundran, då de ser och tillber den ofullkomliga konsten, som bara avbildar den store Mästarens verk. Review and Herald, den 25 juli 1871 rätt (347)Inte stark nog att Kan inte motstå frestelser |